Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förböd, att något gods skulle utskeppas ”östan till eller restan
”tilP oväget, och då ”na mer register deröfver skulle hållas
”samt annat omak mer tillkommit, an tillförne skedt vore,”
förökades på denua grund äfven vågpenningar ne för den, som
höll vågen, så jatt till följd af Konungens bref af år 1550 Våg*
mästaren nu mer egde att uppbära af hvart skepp, stångjern
1£ öre, af livar läst osmundjern 1 öre, af skeppandet koppar
£ öre, af en tunna smör £ öre, af ett skepp, lin j x>re o. s. r.
Mynt-räkningen förblef öfverhufvud densamma som i
tiderna förut, nemligen i mark, ören, Qrtuger och penningar ^
hvaraf efter det forngamla sättet på en mark räknades 8 ören,
på öret 3 örtuger och på örtugen 8 penningar. Före Gu*
stafs tid var örtugen, hela och halfva, samt penningarne de
enda myntslag, som i Sverige präglades; mark och ören der*
emot endast ett sått att råkaa. Gustaf låt slå hela ören, som
nu blef ett verkligt mynt och af sin runda skapnad åfven
kallades rundstycken; örtugen åter slogs till 50 procsnt båttre
än förut, så att af de nya örtugena endast gingo 2 på ett öre,
deraf de äfven kallades half ören (3 örtuger på ett öre. blef
endast ett bcråkningssått), och på åqn nya örtugen eller half*
öret räknades nu 12 penningar, samt på halfva örtuger, äfven
kallade fyrkar, 6 penningar. Efter 1535 slogos äfven hela,
halfva och fjerdedel* daler, samt hela, halfva och fjerdedels
markstycken. det vill säga S, 4, 2 öresstycken. Efter 1542
års myntordning myntades åfvepledes elt nytt fyrkantigt mynt,
som kallades klippingar, men voro hvarken så små eller af den
ringa halt som de i .tiden förut beryktade klippingarne, utan 18
örens, 16 örens eller två marks, 15 örens, 12 örens, 8 öreos
eller marks* fyra örens eller halfmarfcs och 2.örens klippingar,
alla, af lika finhet, nemligen éUa-lödiga. Afvensa myntades
gamla örtuger, fyrapenningar och tvåpenningar. Af det
intill år 1526 af Konung Gustaf slagna mynt beräknades en
mark örtug lika med ett lod silfver, men hvarmed bör förstås
det 14^1ödjga, så att då beräkningen sker efter förhållandet till
fint silfver, lika med våra tiders silfvermynt, svarade en mark
örtug eller 8 ören mot 20 skill. specie, ett öre mot 2£ skill.,
en örtug eller halföre mot 1^ skill., och en penning mot
något öfver ett rundstycke. Men efterhand blef myntet till kornet
a(lt ringhaltigare, så att snart tre mark ört. icke svarade mer
än jemnt eller i det närmaste mot två lod flnl silfver. En
hufvudorsak lill myntets försämrande låg i denna tidens han*
delsförhållanden: och grannstaternas ringhaltiga mynt.
Gustaf -hade väl åter frånryckt Lübeckarne de i hans för*
sta regeringstid af nödtvång dem beviljade stora handelsfriheter;
men det ännu svårare och svåraste för honom var, att bilda
de Svenska köpmännen till verkliga handlande. Hanseaterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
