Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
alla i hemlighet, emedan Gustaf icke ville öppet bryta med
Hanseslåderna eller mot dem företaga några fiendtiigheter, innan
han vidare sport, hvad de buro i skölden. Dessa förhållanden
hade till följd, alt alla köpstadsmän och borgare i Sverige på
samtingsmarknaden i Strengnäs år 1550 samdrägteligen mellan
sig slöto en öfverenskommelse, ”att icke med något gods eller
"några varor segla till Lübeck eller de andra städer vid Oster*
"sjön, utån ville de hellre bruka sin handel annorstädes, sedan
"Konung Gustaf förskaffat dem fred och trygghet att besöka
"andra land, konungariken oeh städer, och de Liibske uti
mångahanda mållo både med spotska, tredska ord och sammaledes
"med onda stämplingar och praktiker voro Konung Gustaf
"alltid under ögonen och emot." Efter detta beslut, förmäler
krönikan, "begynte både borgare oeh köpmän här i riket bruka
"deras seglats lill Frankrike, Hispanien, England och Nederland
"och icke så mycket, som de förr plägade, till de städer här
"i Östersjön, synnerligen icke till Lubeck, efler de deraf
"stor fördel hade, att de vestvart fingo köpa utländska varor
"utaf den första hand, som de uti Lubeck och andra städer
"uti Östersjön måste köpa af den tredje och fjerde hand.
Derföre förkofrade de Svenske sig uti deras köphandel rikligen
"och väl.” Konungen förskaffade sig underrättelser och
kungjorde, hvilka Svenska varor i hvart och ett af de fremmande
landen i bästa måtto kunde afsättas, och hvilka varor från
hvartdera af dem man kunde erhålla, nemligen från Frankrike
salt och något vin; från England båttre och sämre kläden,
fodertyg, tena och bly; från Holland sidentyger, guldarbeten
(yntzeguld), silfvertråd, finare och gröfre lärfter, allahanda
kryddor, socker och sämre viner; från Danmark salpeter och
humla; från öfre Tyskland salpeter, harnesk, värjor,
mässings-varor och kramgods. Han gaf köpmännen undervisningar,
föreskrifter och råd, huru de skulle ställa sin handel och framför
allt hålla de Svenska varorna i värde, alt de icke måtte blifva
föraktade och vanvördade; det är en sak för sig, sade han,
hvad man gifver i penningar, för det man köper; men når
man gifver gods för gods, måtte det ena hållas i tillbörligt
värde mot det andra; detta skulle de en gång lära att förstå
och hålla sitt eget i akt och värde; de skulle icke alla eller
alltför många segla med sina varor lill samma handelsplats,
emedan genom den starka lillförseln varorna kommo i
vanvärde, och alla borde de hålla samma pris. År 1554 förböd
han städernas köpmän att utskeppa något jern, emedan man
deraf utskeppat så mycket, att det utrikes föll i pris; ville
utländska köpmän Sjelfva komma och hemta det härifrån, skulle
det icke säljas dem mindre ån en läst osmundjern för 120
mark och ett skeppund stångjern för 22. Som Gustaf sjelf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
