Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gamla gymnasium. Dikt af C. D. af Wirsén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
II.
Må andra klandra lärarn eller glömma,
jag vill hans bild i troget hjärta gömma 1
En ringa krans jag än ert minne ger,
I, som en gång min första ungdom lärden
att akta vettets mer än slumpens värden.
Till edra grifter vördnadsfull jag träder,
er forne lärling tacksam hälsar er.
Du ädle senior bland originaler,
som med en grundlig lärdoms kapitaler
förente sträfsamhetens rena guld,
du gamle Asping, som oss tvang att plugga
hvart »pensum» utantill, beredd att kugga,
om på ett »och», ett »men», ett »ty» vi felat —
hur stor till dig är likafullt vår skuld!
Åt allt du gaf ditt uppsåts sanningsstämpel,
ett strängt pedantiskt, men dock stort exempel
af nit, som allt för plikten offra vill.
Historieläxan glömts sen dess kanhända
med sina kungalängder utan ända,
dock med din karakter du gaf en läxa,
som göms ej »utan» — blott, men innantill.
Om, gamle Lundstedt, nu vi lagt tillsides
propositionerna ur din Euklides
och hvarje algebraisk expression,
vi glömma aldrig dock, att redbarheten
hos dig var höjd till högsta digniteten
och ordet heder stod bak likhetstecknet
af gubbens vackra lefnadsekvation.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
