Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - När konungamördarne bekände. Ett hundraårsminne af Gustaf Björlin. Med en vignett af Carl Althin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
konungen blifvit öfverfallen. Men snart spordes, att skottet
endast obetydligt rispat konungen i yttre huden, att intet
blod flutit och att konungen hade för afsikt att gå ned för
trapporna till sin vagn. Nu vardt stämningen lugnare. De
timmar, som följde, voro emellertid långt ifrän angenäma.
Först infann sig konungens generaladjutant Klingspor med
stark vakt och strax därefter polismästaren, lagman
Liljensparre, hvilka befallde publiken att samla sig på scenen,
där den instängdes af soldater med påskrufvade bajonetter.
Polismästaren tog därefter plats vid ett bord midt på golfvet, dit
en och en i sänder förekallades att uppgifva namn och hemvist.
Medan detta ägde rum, framlämnades den afskjutna
pistolen, som upphittats bakom kulisserna, äfvenså en stor
köksknif, inlindad i svart taft, hvilken hade en hulling i
spetsen och var så hvass, att den skurit sönder fickan på
upphittaren, ehuru den blott legat där en kort stund. Innan
undersökningen och uppskrifningen var slut, hittades äfven
en annan pistol, som var laddad och alldeles make till
mordgeväret». Som den fanns vid drottningens griljerade
fondloge, d. v. s. alldeles vid stora utgången, var man
allmänt ense om att mördaren varit bland dem, som lyckats
undkomma, innan dörrarna stängdes.
Ändtligen på morgonen vid tretiden fingo de
närvarande aflägsna sig. Det hade varit långa timmar för
flertalet af dem. »Hur de tillbragtes», skrifver ett ögonvitte, »kan
man ej beskrifva. Ovissheten om sammanhanget af denna
missgärning, fruktan för dess påföljder, förbittring mot
missdådaren omväxlade och utgjorde en oredig känsla, hvilken
ej låter utveckla sig.»
Man hade icke bestämda misstankar mot någon viss
person. Det uppgafs, att några betjänter, som stått bakom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
