- Project Runeberg -  Svensk kalender / 1892 /
58

(1880-1891)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En välgörare. Berättelse af Helena Nyblom

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hade blifvit misstänksam mot sig själf. Kanske voro dessa
stämningar, åt hvilka han så helt ville hängifva sig, blott
hans egna, personliga fixa idéer, eftersom aldrig de andra
ville förstå honom, då han talade därom. Kanske han,
liksom färgblinda människor, lefde i en värld, där allting
hade en inbillad färg, som blott han såg och som de andra
visste var en synvilla. Han ville försöka förhärda sitt hjärta,
liksom man kan försöka förhärda det mot en kärlek, som
icke är tillåten.

Hvad tjänade det till, att han åter lät sig hänföras,
bedåras och lockas att älska och svärma för allt detta
ouppnåeligt sköna, som han ju dock icke kunde uppfatta
eller återge rätt? Den kostade alltför många plågor, denna
eviga strid mellan hans egen, djupaste rörelse och andra
människors köld. Det var lika hopplöst som alla dessa
böljors dansande och stormande omkring de grå skären,
som blott krossade dem till hvitt skum men själfva
för-blefvo liggande lika kalla och obevekliga. Mickel ville icke
se på dem. Han satte sig borta vid skorstenen och såg
ned på sina egna kängor. De väckte åtminstone icke några
farliga känslor.

Det är en ganska svår uppgift, när man skall försöka
taga lifvet af någonting i sig själf, som man anser dåligt,
och som man inser bör utrotas, men det är en ännu
svårare och smärtsammare uppgift, när man är kommen till
den ståndpunkten, att man inser, att man gör klokast i att
taga lifvet af det bästa i en själf. De flesta allvarliga
människor ha någon gång i lifvet haft denna kamp att bestå,
när det har blifvit för svårt att hålla på sin egen
personlighet. Man har valet mellan sig själf och hela den öfriga
världen, och man förstår, att om man endast vill afstå från
sig själf, skall världen taga vänligt emot en. Mickel var
trött och bedröfvad, utpinad af att alltid gå och hålla på
sig själf, då ingen annan ville göra det.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:29:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkal/1892/0068.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free