Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52
merier med samma molekularvigt. Den atomistiska uppfattningen äter,
som betraktar de olika elementens atomer såsom sinsemellan olika,
fristående realiteter, kan lätt förklara denna isomeri genom en olika
anordning af atomerna. På denna ståndpunkt stälde sig Berzelius genast,
i det han i fråga om cyan syrans och knallsyrans olikhet förklarade,
»att dessa föreningars isomeriska natur i och för sig förutsätter, att
atomernas ställning måste vara olika», fastän man då för tiden ännu ej
kunde säga »huru» atomerna voro lagrade i den ena och den andra.
Efter 1835 har kemien på följdriktigt sätt lärt oss förstå äfven
dessa ställning sisomeviei^ och ehuru dess bemödanden i början endast
hade enstaka framgångar att uppvisa, ökades dessa dock hastigt med
tiden. Först kunde man hänföra de s. k. metamera föreningarnes
olikhet till förhandenvaron af olika radikaler i molekylen t. ex. metylacetat
och etylformiat. Efter atomvigtsbestämningarnas afslutande och
upptäckten af valensen lyckades man hänföra olikheten i isomera
föreningars egenskaper till olikheter i atomernas inbördes ordningsföljd eller,
der äfven denna var lika, till olika lagringsförhållanden i rummet.
Det ges numera blott få organiska föreningar, och dessa mestadels
af mycket enkel sammansättning, för hvilka icke isomerier äro bekanta,
och för det vida öfvervägande flertalet af de faststälda isomerierna är
grunden till deras olikhet väl bekant. Det ges, såvidt man hittills vet,
intet enda hithörande faktum, till hvars förklaring de nu utvecklade
grundsatserna ej synas fällt tillräckliga, och de hvila såsom alla
lärosatser i vara dagar på atomistisk uppfattning. Utan detta vore den
kemiska detaljkunskapen blott en samling osammanhängande och derför
obegripliga iakttagelser, ja den vore mindre än så, ty den skulle
sannolikt mestadels alls icke finnas till. I sam nia läge som kemien befinner
sig i många fall äfven fysiken. Vid några af dithörande fenomen kan
man reda sig utan något antagande om materians natur, vid några
kan man till och med hålla till godo hypotesen om ett kontinuerligt
uppfyldt rum. Detta har på allra sista tiden föranledt försök att förena
det atomistiska och dynamiska åskådningssättet, i det man sökt tyda
atomerna såsom hvirflar inom den kontinuerliga materian, för att
derigenom slippa ifrån antagandet att vissa krafter verka på afstånd. Men
dessa försök hafva ej tagit hänsyn till de kemiska naturlagarne och
hafva derför alldeles misslyckats, då det gällt kemiska förhållanden.
Ehuru den nutida kemien är fullt medveten om det hypotetiska i
den atomistiska uppfattningen, antager den dock, att elementaratomerna
äro realiteter. Ingen har sett dem och ingen skall heller komma att
se dem, men det oaktadt veta vi en hel del om dem, såsom deras
relativa massor, deras valens, deras förhållande till elektriciteten, deras
resp. andelar i de kemiska föreningarnas spec. volym, värmekapacitet,
värmeinnehåll och ljusbrytningsförmåga, Vi kunna vid syntetiska
arbeten anbringa dem på bestämda ställen i en molekyl och sålunda
gifva denna bestämda egenskaper, ja man har gått ända derhän att
utforska storleken af deras kemiska energi och att inom vissa gränser
bestämma deras absoluta storlek 1).
*) Af gasernas diffusionshastighet har man beräknat, att en molekyls diameter i
allmänhet plägar ligga mellan V1000000 ocn Viooooooo millimeter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
