Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
88
Löjtnant Ekelund har trott sig få ett billigare råmaterial genom att
direkt till kolning använda starkt vattenhaltig, oformad torf, men den
produkt, han i sin ugn erhåller, synes endast vara starkt torkad torfr
som till på köpet håller ovanligt mycket aska. Tid kolningen gå 65
proc. af torfvens värme förlorade, och man får ett preparat med sannolikt
30 proc. aska, hvars kolämne icke är mycket bättre än det i god torf.
Resultatet vid Ekelunds kolningsmetod är således vida sämre än vid
Ängel’s. Egendomligt nog hafva komiterade ej fått öfvervara några
kolningsförsök med Ekelunds ugn x), men enligt Liander (Teknisk Tidskrift
1892,34) var produkten mycket ojemn och innehöll en hög procent okolad
torf. Ekelund har ock konstruerat en nyare ugn, afsedd att förkola
torfpulver, och komiterade, som åsågo denna ugns arbetssätt, funno, att
torfkolspulvrets organiska substans utvecklade 65,8 K. Om redan
formad och torr torf skulle användas till framställning af torfkolspulver
och dervid först groft fördelas och efter kolningen pulveriseras, torde
detta bränsle blifva det dyraste af alla. Kunde åter torfven, särskildt
mossarnes öfversta lager af oförmultnad torf, på billigt sätt utan
formning bringas till nödig torrhet, hvarigenom råvaran blefve betydligt
billigare än den färdiga torfven, så skulle metoden vara tänkbar. För
öfrigt synes eldning med pulverformigt bränsle vara en i tekniskt
hänseende utförbar sak. Af hettan i ugnen urgasades genast det fina pulvretr
så att åtminstone stundtals en klar och vacker låga bildades, och man
kan med dylikt bränsle snart uppdrifva hettan till 1200° eller samma
temperatur som i en vanlig ångpanneeldstad. Särskildt torde de svenska
stenkolen, såsom mycket stybbade, sköra och lätt urgasade utgöra ett
ypperligt material för framställande af pulverformigt bränsle. Men för
användning i stort af sådant bränsle fordras ännu omfattande försök,
så att nödiga garantier för en jemn hetta erhållas och obehagliga
eventualiteter uteslutas. Likaväl som garfvarebark, med ända till 50 proc.
vatten, och sågspån bör ock torfmull kunna användas direkt till eldning
under ångpannor.
På grund af den lemnade utredningen anse komiterade slutligen,
att intet nämnvärdt skulle vinnas genom ytterligare försöks anställande
i större skala med fru AngeVs metod.
Antoine-Laurent Lavoisier.
Ett hundraårsminne.
Af H. G. Söderbaum.
Den kemiska vetenskapen har i år att fira ett dystert sekularminne..
Om några dagar (den 8 maj) hafva nämligen jämnt ett hundra år
förflutit, sedan den man, som af entusiastiska beundrare blifvit kallad
den moderna kemiens fader, ändade sitt lif under guillotinens fallbila.
Lavoisiers namn är på det närmaste förknippadt med tvänne revolutioner^
l) Löjtnant E. har i dagarne afgifvit ett tryckt svar på torfkolskomiténs
utlåtande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
