Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3
Werner1 & teori kan man dock på ett tillfredsställande sätt förklara dessa
dubbelsalters sammansättning och förhållande; detta tyckes nämligen
vara sådant, som man skulle vänta ifall de krafter, som sammanhålla
dem, hufvudsakligen vore af tyngdkraftens natur. Med anledning af
föredraget yttrade sig döe» Palmcer.
Sammanträdet den 12 December 1898.
Kandidat G. Benedicks höll ett längre, intressant referat af
Grün-huf& arbete om vinets kemi.
Docenten Langlet meddelade en iakttagelse, att magnesiumoxid,
bildad vid användning af en magnesiumlampa, lätt fäster sig vid ett
upphettadt lampglas. I anledning häraf yttrade sig licentiat Aurén.
Berättelse af kommissionen för fastställande
af atomvigterna.
Från kaiserliche Reichsgesundheitsamt i Berlin framstäldes i slutet
af år 1897 en fråga till Chemische Gesellschaft i Berlin, hvilka
atomvigter borde användas vid kemiska beräkningar. För sakens
utredning tillsattes en komité, bestående af herrar H. Landolt, W.
Ost-ivald och K. Seubert. Denna komité har tagit saken mycket grundligt,
och dess betänkande och förslag föreligga i Ber. d. d. chem. Ges.
XXXI, 2761 (1898).
Som bekant har under senare åren en bättre insigt vunnits om
volymförhållandet mellan väte och syre. Man antog länge, att syrets
och vätets atomvigter förhöllo sig som 16 :1, men det har mer och mer
bekräftats, att, om vätet sättes = 1, måste syret sättas mindre än 16.
Frågan blef nu egentligen den, om man skulle beräkna atomvigterna
under antagandet, att syret = 16, eller under antagandet, att vätet = 1.
Här må särskildt anföras Ostwalds utlåtande, hvilket ger den bästa
öfversigten öfver hithörande förhållanden.
Såsom alla medgifva, kan det här blott handla om valet mellan
syre och väte såsom bas för systemet, och historiskt har heller intet
annat element blifvit för ändamålet föreslaget.
Under det att Dalton valde vätet till enhet, emedan det hade den
minsta atomvigten af alla kända element, öfvergick Berzelius, som med
vida större noggrannhet än Dalton bemödade sig att fastställa de
relativa talvärdena, snart till att gifva syret denna plats. Detta var ej så
mycket ett uttryck för den centrala ställning, som detta element allt
sedan Lavoisier s tid intog bland alla de öfriga, utan fastmera en rent
praktisk fråga. Syret bildar föreningar med nästan alla andra element,
så att deras föreningsvigt med hänsyn till syret i allmänhet omedelbart
kan på experimentel väg fastställas. Med vätet är detta ej fallet. För
att kunna stanna vid den Daltortska, enheten, måste man derför mäta
föreningsvigterna i afseende pä ett annat element, t. ex. syret och der-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
