- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / Elfte årgången. 1899 /
163

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

163

B omullsfr ökakor: % N. Linfrökakor: ;

max. Ædestim (Osborne)........ 18.64 max. Proteos (Osborne)..

min. Globulin (Ritthausen).....18:si mm. Albumin (Osborne)

Gurkkärnor: _

max. Globulin (Chittenden)...... 18.so -Pötofos:

min. d:o (Barbieri)........ I8.08 Globulin (Ritthausen).....

Af de 98 preparat, som uppräknas i tabellen, innehålla endast 16
mindre än 16.5 % kväfve, och 2 af dessa äro icke väl identifierade. A
andra sidan innehålla 54 stycken mera än 17.5 %, och 38 af dessa mer
än 18 %. Man måste följaktligen erhålla ett stort fel i resultatet, om
man fasthåller vid det gamla antagandet, att ägghvita håller 16 %
kväfve. Felet uppgår i själfva verket till omkring 1 % för sädesslagen,
men för oljekakor till 3.5 a 5.5 %. Ritthausen och Osborne ha också
gjort direkta bestämningar af olika foderslags halt af protein och
dervid erhållit mindre sådant än man skulle väntat af kväfvehalten,
multiplicerad med 6.25.

Allt kväfve inom vegetabiliska ämnen förekommer, såsom bekant,
icke i form af rena ägghviteämnen. Det finnes ju en skäligen enkel,
af Stutzer utarbetad, metod att uppdela kväfvet uti sådant, som är
bundet i amidartade ämnen, hvilkas kopparsalter äro lösliga, sådant
som är bundet i af magsaften lösliga ägghviteämnen, samt sådant som
är bundet i olösliga nucleiner. Detta förfaringssätt är af stort värde
och borde alltid användas. Frågan är blott, hvilken faktor man skall
multiplicera amidkväfvet med för att erhålla amidernas mängd.

De icke-ägghviteartade, kväfvehaltiga ämnen, som förekomma i
växtriket, äro hufvudsakligen följande:*)

Asparagin, allmännast ........................... 21.2 % N.

Leucin ...................................................... 10.7 »

Tyrosin................................................... 7.7 »

Glutamin, i rofvor, gurkor, allmän........ 19.2 »

Betain, (i betor mera betain än asparagin) 12.o y>

Allantoin, i unga växtdelar.................... 35.4 »

Som man ser, växlar kväfvehalten mellan så vida gränser, att det
är alldeles otänkbart, att man skulle kunna finna en gemensam faktor
för beräkningen af »amidartade ämnen» ur amidkväfvet. Och lägga vi
till ofvanstående tabell siffrorna för vernin, hypoxantin och det af
Kösset upptäckta adeninet, hvilka enligt E. Schulze2) likaledes
förekomma inom växtriket, samt besinna, att en del af kväfvet förekommer
såsom färgämnen, glykosider, senapsoljor, salpetersyra, ammoniak och
sådana ämnen som vicin m. fl.,-måste man känna sig ännu mera osäker:

Vernin.............................. 24.78 % N.

Hypoxantin..................... 41.18 »

Adenin........................... 51.85 »

18.78
17.44 ’

15.98

*) Frank, Lehrbuch der Pflanzenphysiologie 1896, pag. 101.
2) E* Schulze, Landw. Vers. Stat. 33,126.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:31:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkemtid/1899/0167.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free