Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36
som allenaherskare vid malmsmältningen uti alla jernproducerande
kulturländer, och den fullkomning, de olika färskningsmetoderna för
tackjernet erhållit, är allmänt bekant.
I våra dagar har dock malmanrikningsteknikens utveckling framkallat
problem, som påkallat en utveckling af de brukliga
jernframställnings-metoderna. Genom goda krossningsmaskiner och magnetiska
malmskil-jare (i vårt land särskildt »Monarch» och Gröndahls) har man af en del
fattiga och mycket föroreningar hållande malmer lyckats erhålla
hog-procentig, från föroreningar möjligast fri malm, men samtidigt hafva
äfven stora svårigheter framträdt i fråga om reduceringen af den sålunda
erhållna malmen, som ju är pulverformig. Försök, som gjorts att i
masugn nedsmälta densamma, hafva endast delvis krönts med framgång,
i det man funnit, att den i allmänhet endast kan ingå uti totala
malmbeskickningen till omkring 20 % eller högst 30 %. Att till större procent
eller enbart beskicka masugnen med malmpulver har endast lyckats i
något enstaka (undantags)fall, emedan massan då blifver för tät. Ett
sätt att undgå denna olägenhet är att omvandla den pulverformiga
malmen till briketter för att i denna form reduceras. — En sådan i alla
kulturländer patenterad briketteringsmetod har af förf. tillsammans med
ingeniör J. Rudolphs utarbetats genom att blanda malmpulvret] med
sådana kolväte- och qväfvehaltiga materialier, som vid efterföljande lindrig
upphettning föranleda blandningens aggregatförändring till en likformigt
sintrad massa. Härvid har det lyckats att erhålla briketter, som äfven
vid upphettning visa god hållfasthet och i öfrigt ega de nödiga
egenskaperna. Dessa kunna då på vanligt sätt beskickas uti masugn.
Tillsatsen af de qväfvehaltiga ämnena visade sig emellertid i väsentlig grad
underlätta Jernets utreducering, och då man kan gifva briketterna en
kolhalt hvilken som helst, så kan denna afpassas så, att den jemt räcker
till för att reducera ut jernet och gifva det den kolbindningsgrad, man
önskar. Härigenom möjliggöres en metod att af briketter direkt
framställa smidbart jern. Der den använda malmens natur så fordrar, för
erhållande af en lätt smältbar slaggmassa, tillfogas uti briketterna,
likaledes uti finfördeladt tillstånd, lämpliga beskickningsmedel t. ex. vid
kiselsyrerika malmer kalk, o. s. v. Äfven tillfogas vid malmer, som
innehålla vissa skadliga föroreningar, ämnen, som förena sig med dessa,
såsom vid svafvelhaltiga malmer mangan o. s. v. En stor fördel vid
reduktion med afpassad kolhalt är att flertalet föroreningar aldrig
utre-duceras, såsom fosfor, kisel, titan etc., utan gå direkt i slaggen. En
malmbrikett af nu nämnda slag erfordrar således endast värme, för att
jern med den önskade kolhalten skall erhållas. Detta har praktiskt
demonstrerats genom nedsmältning af briketterna i deglar uti naftaugnen
vid Karls viks gjuterier. Härvid har användts koncentrat dels af
Herr-ängsmalm med 63.64 %’ och dels småländsk Tabergsmalm med 58.24 %
jern. Försöken med sistnämnda malm, som är i afsevärd grad
titan-haltig, ådagalade äfven att vid afpassad sammansättning hos briketterna
ingen titanhalt återfanns uti jernet. Af de tillsatta qväfve- och
kolvätehaltiga materialerna bildas vid upphettningen destillationsprodukter, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
