Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84
Om man ämnar tillgodogöra sig kolsyran vid jäsningen, är luften en
otreflig faktor, ty den måste väl utdrifvas, innan gasen uppsamlas;
vanligen lönar sig nämligen ej här en särskild bikarbonatrening.
Jäsningskolsyran tillgodogöres hufvudsakligen enligt tvänne principer: 1) att
jäsningen får försiggå på vanligt kändt sätt, då kolsyran på grund af sin
tyngd utdrifver den lättare luften och, först när denna är utdrifven,
tillgodogöres; 2) att de öfver jäsningskärlet bildade gaserna bortsugas, s. k.
vakuumjäsning, hvilken, förutom fördelen att gifva biprodukten kolsyra,
äfven åstadkommer en snabbare jäsning. Denna metod säges sedan flera
år tillbaka med fördel hafva användts i Amerika.
Den sålunda erhållna kolsyran, som vanligen blott renas genom
några tvättflaskor med vatten, svafvelsyra och bikarbonatlösning,
innehåller åtskilliga »aromatiska» ämnen, hvilka, samtidigt med att de göra
den lämplig för vissa ändamål, omöjliggöra dess användning till andra.
Jäsningskolsyrans användning par preference är att öka CO2-halten i öl
och att tjäna såsom tryckkraft vid tappning af öl från fat. Härtill
lämpar den sig synnerligen förträffligt, enär de »föroreningar», den innehåller,
just äro beståndsdelar i ölet. Den är t. o. m. betydligt bättre härtill än
den rena kolsyran, som framställes genom någon af de förut omnämnda
oorganiska metoderna, ty, om sådan kolsyra inpressas i ett öl t. ex.,
blir ej smaken densamma, som om ölet innehåller den kolsyra, hvilken
bildats vid ölets jäsning. Till mineralvatten o. dyl. är jäsningskolsyran
emellertid ej alls lämplig i den form, hvari denna uppträder på
världsmarknaden, ity att den förlänar allt en viss bismak, som, om den ock
passar för öl, ej är lämplig för alkoholfria drycker. Häraf framgår ock,,
att dess användning inskränker sig till platsen, där den framställes, ty
dess transport lönar sig ej, enär komprimeringen i allmänhet blir för dyr.
Att här ingå på specialkonstruktioner skulle föra oss allt för långt,,
isynnerhet som någon verkligt genomgående praktisk och ekonomisk
konstruktion, mig veterligt, ännu ej existerar. Vissa fördelar hafva emellertid
de system, som i Tyskland och Amerika utvecklats af J. Theurer, H.
Thalwitzer, P. Fischer, A. Grauaug, IB. Pfaudler, C. Dörrie m. fl.
Till slut några reflektioner om jäsningskolsyrans ställning i
allmänhet. Till följd af den stora öfverproduktionen af vulkanisk-,
mineral-och förbränningskolsyra på kontinenten, hafva priserna därstädes sjunkit
betydligt. Och detta gäller ändock prima ren vara. Det har gått så
långt, att flera förstklassiga fabriker i Tyskland måst nedläggas på grund
af det oerhörda prisfall, den naturliga (vulkaniska) kolsyran åstadkommit.
Jäsningskolsyran, hvilken vanligen håller flera procent luft och
dessutom finkelolja, som är mycket svår att helt borttaga, har därför ock
aldrig samma renhet som den mineraliska kolsyran, men betingar också
lägre pris. Enligt kalkyrer af d:r E. Luhman skulle ett bryggeri med
en produktionsförmåga af 30,000 hl. öl fordra ett anläggningskapital af
500,000 mark för tillgodogörande af jäsningskolsyran och anskaffande af
erforderlig »flaskpark» (cylinderförråd). Men ett så stort grundkapital
förmår ej en så liten produktion af en så dålig vara tillfyllest förränta,
ännu mindre amortera, ty per hl. vört fås blott i medeltal l1/2 å 2 kg.
flytande kolsyra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
