Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6
jodkalium, utföll d-metyletylpropyltennjodid som en gul olja med
\jAd =’ 4-23°. Vänsterformen hade ej erhållits.
4) Amanuens Bamberg höll ett kort föredrag om konstitutionsformler,
hvari särskildt framhölls, att dessa vore att uppfatta ej som bilder af
»det sätt, hvarpå atomerna binda hvarandra inom molekylen», utan såsom
symboler för kropparnes kemiska förhållande, specielt reaktionsförmågan
i olika riktningar. Dessutom berördes frågan om formelsymbolernas
verkliga motsvarighet och flertydighet.
Om tennets omvandling.
Referat af C, Benedicks.
Bland mera märkliga kemiska upptäckter från de senare åren torde
man kunna räkna den, att det vanliga, hvita tennet icke är stabilt vid
vanlig temperatur utan sträfvar att öfvergå till en helt afvikande, grå
modifikation. «
Detta har framgått ur de fysikaliskt-kemiska undersökningar öfver tenn,
som d:r E. Conen1), delvis tillsammans med G. van Eijk, sedan 1899
publicerat, och för hvilkas väsentliga innehåll i korthet här skall redogöras.
Redan på Aristoteles’ tid lär det ha varit bekant, att tenn
påverkas af köld, så att det sönderfaller eller, som man trodde,
»nedsmälter». Till denna underliga företeelse, smältning genom köld likaväl
som genom värme, trodde sig Aristoteles finna en plausibel förklaring:
den genom kölden förorsakade starka sammandragningen pressar fram det
i metallens porer befintliga värmet, så att detta åstadkommer smältning!
På grund af Aristoteles’’ sekeltrotsande auktoritet höll man länge
tillgodo med denna förklaring; så använde Montaigne († 1592, skeptisk
filosof) uppgiften om »köldsmältning» som ett kraftigt bevis för satsen:
»Les extremes se touchent», något som dock ej hindrade att saken
småningom alldeles försjönk i glömska.
Så upptäcktes fenomenet ånyo 1851 af Erdmann, som beskref en
egendomlig strukturförändring hos tennet i orgelpipor från ett tyskt
slottskapell efter en stark köld. 1869 redogjorde Fritzsche för sina
undersökningar öfver tennets sönderfallande, som han verkställt på
uppmaning af ett ryskt handelshus, i hvars lagerrum efter en kall vinter
hela block af rent Bancatenn söndersmulats: omvandlingen beror icke
på fuktighet eller luftens syre; omvandlingsprodukten är till färgen grå,
spröd och storkristallinisk och af föga metalliskt utseende; mest karak-
’) Zeitschr. f. phys. Ghemie 30,6 o i (1899)
» » 33,5 7 (1900)
» » » 35,6 8 8 (1900)
» » » 36,513 (1901).
Äfven framställdt i vant Hofs Zinn, Gips und Ståhl vom physikalisch-chemischen-
Standpunkt. Berlin 1901.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
