Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
83
När jag utförde titreringen noggrant enligt denna föreskrift, erhöll
jag konstant för höga resultat. Uppmättes t. ex. 0,2 5 mg. arsenik, en
kvantitet som användes för en hel serie försök, förbrukades
kameleon-mängder, som motsvarade 0,2 8—0,3 2 mg. arsenik. För säkerhets skull
gjorde jag om den ursprungliga arseniklösningen och utgick därvid från
ren, med soda och cyankalium omsublimerad, metallisk arsenik, men
erhöll ändock alldeles samma resultat. Efter åtskilligt famlande hit och
dit erhöll jag slutligen fullt riktiga värden genom att vidtaga den lilla
förändringen vid titreringen, att jag underlät att upphetta
reaktionsblandningen till kokning före tillsatsen af oxalsyrelösningen. Såsom bevis
må anföras följande sex försök, utförda omedelbart efter hvarandra, alla
med 0,2 5 mg. arsenik, härstammande från samma lösning.
Med kokning1) erhölls 0.306, 0.300 och 0.289 mg. i st. f. 0.25 mg. As
Utan » » 0.247, 0.247 » 0.242 » i » » 0.25 » »
Sedan den angifna förändringen vidtagits, uppgingo afvikelserna från
den beräknade mängden i en hel serie försök med vexlande kvantiteter
arsenik aldrig till högre belopp än 0,0 2 mg.2)
Titreringen blir också i ett annat hänseende trefligare, om man
underlåter kokningen före oxalsyretillsatsen. Så snart blandningen af den
alkaliska arseniklösningen och kameleonlösningen surgjorts med svafvelsyra,
uppkommer nämligen, allt efter arsenikmängden, en större eller mindre
fällning af mangansuperoxidhydrat. Genom kokningen blir denna
fällning så svårlöslig, att den, såvida den ej är mycket liten, först efter
en längre stunds uppvärmning bringas i lösning af oxalsyran. Däremot
erhålles nästan ögonblickligen en färglös och klar lösning, om man utan
föregående kokning omedelbart tillsätter oxalsyrelösningen och först
därefter uppvärmer lindrigt.
Sedan jag sålunda öfvertygat mig om, att vid själfva titreringen fullt
exakta resultat kunna erhållas, öfvergick jag till en pröfning af metoden
i dess helhet, i det att uppmätta arsenikmängder destillerades med
saltsyra för att sedan få genomlöpa hela serien af därefter följande
operationer. Själfva destillationen utföres enligt Mörner på alldeles samma
sätt som hittills varit brukligt vid kvalitativa prof. Destillatet, som
upptages i en öppen Erien meyerkolf, beskickad med en blandning af 5 cm3
kona salpetersyra och 20 cm3 vatten, afdunstas till torrhet, återstoden
oxideras för förstöring af organiska ämnen med kaliumpermanganat först
i alkalisk, sedan i sur lösning, öfverskottet af oxidationsmedlet förstöres
med vinsyra, hvarefter lösningen fälles med tiacetsyra, och den erhållna
svafvelarseniken titreras på sätt förut angifvits.
Enligt min erfarenhet är destillationen den vanskligaste delen af hela
metoden, i det att vid densamma lätt förluster uppstå, antingen
därigenom att arseniken ofullständigt öfverdestillerar, eller också därigenom
a) Det torde förtjäna anmärkas, att jag aldrig fortsatte kokningen längre, än till
dess första bubblan slog igenom lösningen.
2) Orsaken till, att titreringen ger för höga värden vid kokning före tillsatsen
af oxalsyra ligger däruti, att mangansuperoxiden delvis löses i svafvelsyran till
mangansulfat under utveckling af fritt syre: Mn 02 4- H2S04 = MnS04 + O + H20.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
