- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / Fjortonde årgången. 1902 /
84

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

84

att den icke fullständigt förtätas i förlaget. Då emellertid i princip
samma förfaringssätt sedan gammalt tillämpas vid en erkändt god
kvantitativ bestämningsmetod för arsenik, hade man ju intet skäl att tvifla på, att
äfven här fullt säkra resultat skulle kunna uppnås. Efter åtskilliga
förberedande försök med vexlande framgång visade sig detta också vara
förhållandet, och vill jag här påpeka ett par försiktighetsmått, som, om också
icke absolut nödvändiga, dock visat sig mycket nyttiga för ernåendet af
fullt säkra och tillförlitliga resultat.

För destillationen använde jag här nedan afbildade apparat. Den
skiljer sig från den af Mörner föreslagna, som för öfrigt är identisk med
den för kvalitativa prof hittills brukliga apparaten, hufvudsakligen
därigenom att förlaget är slutet.
Förlaget kan mycket väl
göras af en vanlig
fraktioner-kolf om 50 cm3, hvars
afloppsrör böjes i vinkel, så att det
medels en kautschukpropp
kan förenas med ett Péligofs
V kulrör af minsta sort. Bättre

är dock att, såsom figuren
utvisar, gifva förlaget formen
af en liten Erlenmeyerkolf
(diameter c:a 45 mm., höjd
c:a 140 mm.) med
vinkelböjdt afloppsrör. Man
vinner därigenom den fördelen,
att förlaget kan stå för sig
själf. Under destillationen
hölls förlaget afkyldt i en
bägare kallt vatten.
Frånkopplingen af förlaget underlättas, om hela apparaten ställes så högt,
att förlaget hvilar på ett par lösa träklotsar, som undanflyttas, då
förlaget skall lossas.

Genom att använda slutet förlag och förbinda detta med ett
kulrör, är man absolut tryggad för förluster genom otillräcklig absorption
eller stänk. Faran i sistnämnda hänseende är icke så obetydlig. Dels
blir förlagets innehåll mot slutet af destillationen hett, och då inträder
lätt nog en liflig utveckling af klorgas, hvarigenom vätskepartiklar kunna
bortryckas, dels har destillationskolfvens innehåll ofta stor benägenhet
att koka under stark stötning, hvarigenom förlagets innehåll lätt utslungas.
I hvarje fall blir resultatet mindre beroende på experimentatorns
skicklighet och påpasslighet, och man blir mindre lätt utsatt för obehagliga
öfverraskningar, om man använder slutet förlag i stället för öppet.

En destillationstid af 10 minuter har jag funnit vara fullt
tillräcklig. Dock bör man enligt mitt förmenande iakttaga, att
saltsyran^täm-ligen raskt bringas till kokning, så att destillationskolfvens öfre del blir
het efter 3 å 4 minuters förlopp. Upphettar man långsamt, så att en
större mängd saltsyregas förflyktigas, innan vätskan blir het, händer det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:31:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkemtid/1902/0104.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free