Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
93
af frost. För uppnående af största möjliga hårdhet bör emellertid
estrich-gipsen i likhet med cement hållas fuktig under hårdnandet, t. ex. genom
öfvertäckning med våt sand. Om man så vill, kan estrichgipsen liksom
cement »utspädas» med sand eller med stenkolsaska. Däremot äro
meningarna delade om fördelen att blanda estrich gips med portlandcement. I
motsats till den i vanligt murbruk ingående kalken är estrichgipsen i form
af damm ej direkt skadlig för arbetarnes hälsa. (Det uppgifves till och
med, att inandning af gipsdamm verkat helande på lungsiktiga personer!?)
Som bevis för det antika gipsmurbrukets stora fasthet anföres, att
vid sönderslagning af prof från de gamla borgarna i Harz själfva den
hårda byggnadsstenen oftare ger efter för hammaren än murfogarne.
Och beträffande varaktigheten lär till och med i den bekanta
Cheops-pyramiden i Egypten murbruket utgöras af i fråga varande massa. Och,
om så förhåller sig, hvad göres oss då mera vittne behof?
Men att äfven den moderna estrichgipsen värdigt kan täfla med den
antika synes framgå af följande uppgifter.
Enligt en attest från kemiskt tekniska profnings- och försöksanstalten
i Karlsruhe kan estrichgipsen användas i stället för portlandcement till
hvalf, golf ete, och har därvid fördelen att vara lättare1) och mindre
värmeledande samt framför allt att ega en betydlig elasticitet, så att en
beläggning med estrichgips utan stark af nötning kan befaras med vagnar.
Ett hvalf af estrichgips, om 1 meters längd och bredd, fördrog utan att
förändras en prof belastning om 10 ton.
Estrichgipsen har därför (stundom under namn af »Sparkalk»)
tillvunnit sig mer och mer uppmärksamhet inom byggnadsindustrien, och vid
den fjerde »Hauptversammlung», som hölls den 22 sistlidne februari i
Berlin af den tyska »Gips-Verein», upptogo frågor angående densamma
en betydlig del af förhandlingarna. Bland annat höll professor van11
Hoff ett föredrag om gips i allmänhet och betecknade därvid estrichgipsens
natur såsom tillsvidare »ganz geheimnissvoll». Vidare lämnade
föreningens utskott för profning af estrichgips en redogörelse för sitt arbete.
Det viktigaste häraf har förf. meddelat i det föregående. Beträffande
bränning af estrichgips uppgafs vid mötet, att i den Meierska ugnen
10,000 kg färdig vara erhållits medelst 700 a 750 kg stenkol från Ruhr
eller 700 kg brunkolsbriketter. Nämnda ugn är en schaktugn om c:a
10 meters höjd, med sidoeldning, och har liksom de vanliga
kontinuerliga kalkugnarna en fyllzon, en egentlig brännzon och en kylzon.
Eldstäderna ligga på era 3 meters höjd. En dylik ugn om 3—4 meters
diameter lämnar 30,000 kg färdigbränd gips per dygn. Angående
estrichgipsens användning anmärkte hr Cramer (en af utgifvarne af
Thonin-dustrie-Zeitung), att den är förträfflig som golf beläggning.
Af ofvanstående redogörelse synes framgå, att denna nya men på
samma gång urgamla modifikation af gips besitter egenskaper, som böra
tillförsäkra densamma en betydlig användning. Tyvärr ega vi i Sverige
*) Enligt Mac Caleb (J. Am. Chem. Soc. 11,3 5) förändras den naturliga gipsens
eg. v. (2.3o) vid upphettning på följande sätt: efter upphettning till 200°—2.57 7; mörk
rödglödning — 2.9ii; ljus rödglödning — 2.8o; smältning 2.654. Anhydritens eg.
v. är 2.9 6.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
