Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
94
inga gipsaflagringar, men måhända skulle man för tillverkning af
estrich-gips (eller hårdgips, som den möjligen kunde benämnas) kunna använda
det kalciumsulfat, hvilket uppstår som biprodukt vid framställning af
dubbelsuperfosfat, stärkelsesocker, sulfatcellulosa m. m.
Beträffande estrichgipsens natur må till sist anmärkas, att enligt
Zul-TcowsM1) gips, bränd vid »måttlig glödhetta», i olikhet med vanlig
stuck-gips binder blott en mol. H20. Och i fråga om kalciumsulfatets förmåga
att uppträda med växlande hårdhet må man erinra sig, att detta salt
visserligen i form af vanlig gips blott har hårdhetsgraden 2 (enligt den
vanliga hårdhetsskalan), men att det däremot i form af anhydrit har
hårdheten 3 till 3.5 och sålunda kan öfverträffa t. ex. marmor. Detta
förhållande påminner om vissa vattenhaltiga silikater, hvilka vid
glödgning blifva högst betydligt hårdare. För att härvid icke tala om kaolin,
så är det en känd sak, att talk eller späcksten, ett af de mjukaste af
alla mineral, vid glödgning antager så stor hårdhet, att den till och med
repar glas, ett förhållande, hvaraf man begagnar sig i de allmänt använda
späckstensbrännarne för lysgas.
Om organiska superoxider.
Referat af Astrid Cleve.
De första representanter för organiska superoxider framställde Brodie2)
för snart femtio år sedan genom att låta bariumsuperoxid inverka på
åtskilliga syreklorider eller anhydriden af ättiksyre- och benzoesyreserierna.
Dylika acylsupér oxider, karaktäriserade genom egenskapen att fälla
jod ur en jodkaliumlösning samt att affärga indigo och kameleon, ha
senare erhållits af andra forskare enligt något varierade metoder;
ben-zoylsuperoxiden t. ex. af v. Pechmann och Vanino3) genom
benzoyle-ring af vätesuperoxid eller än bättre natriumsuperoxid hydrat enligt
Schotten-B au manns metod. Ftaly lf öreningen, som äfven framställdes af
samme förf., var i motsats till de enbasiska syrornas superoxider olöslig.
Det aktiva syret i alla dessa superoxider kunde lätt afskiljas med
tennklorur och lät sig på detta sätt kvantitativt bestämmas.
Sist angifna framställningsmetod tjänade någon tid därefter Vanino
och Thiele*) för beredning af ett stort antal hithörande föreningar, såsom
succinyl-, fumarsyre-, fenylättiksyre-, kamfersyre-, toluylsyre- och
tere-ftalsyresuperoxiderna.
Vanino och Uhlfelder5) undersökte superoxiderna af några
halogen-och nitrosubstituerade syror. Den redan af Brodie kända
monoklor-acetylsuperoxiden är ytterst explosiv; i mindre grad gäller detta om
o-brombenzoylsuperoxid samt m- och p-nitrobenzoylföreningarna.
Fenyl-acetylperoxiden är däremot alldeles ofarlig. Såsom reagens på organiska
superoxider kan difenylamin och kona svafvelsyra användas. Viktiga
bidrag till de organiska superoxidernas kemi ha under de sista åren
lämnats af v. Baeyer och Villiger genom en serie undersökningar, som
ej blott kastat ljus öfver förut kända hithörande ämnens natur utan
J) Ghem. Centralbl. 1899, II, s. 602. — 2) Ann. d. Ghemie. Suppl. 3, III.
3) Ber. d. deutsch. ch. Gesellschaft. 27, p. 1510.
4) Ber. 29, p. 1724. — 5) Ber. 33, p. 1043.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
