Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
151
bland annat uppger sig hafva sett bland hieroglyferna i ett gammalt
tempel i Memphis ritningar, som föreställde verkliga
destillationsapparater. Det är således orätt att, såsom man hittills vanligen gjort,
tillskrifva araberna upptäckten af destillationskonsten. Egypterna kände
till den, långt innan araberna ännu framträdt i historien.
Med afseende på ordet alkohol är detta tydligen af arabiskt ursprung,
hvarvid al är artikeln och återstoden kohol varit föremål för något
olika meningar, i det att några anse det vara närmast beslägtadt med
ett ord qochl, som betyder »fint pulver», men andra härleda det från
ordet kaly, som betyder »steka», »koka». Den senare härledningen är
mera i öfverensstämmelse med sjelfva saken, emedan alkohol erhålles
genom uppvärmning af vin, men den förra är mera riktig till formen,
och i verkligheten har ordet alkohol förr haft en dubbel betydelse,
nemligen dels ett fint pulver, som användts till smink hos araberna, dels
vinsprit.
Destillationen hos egypterna och de grekiska
alkemisterna. I biblioteket i Leyden finnas några papyrusrullar, som Berthelot
lyckats öfversätta, och hvilka gifva en exakt föreställning om egypternas
kunskaper under 3:dje århundradet e. Kr., vid hvilken tid manuskriptet
blifvit författadt. I Vatikanen och S:t Markusbiblioteket i Venedig finnas
kopior, ehuru från en senare tid — 10:de århundradet—, af andra med
Leydenermanuskriptet öfverensstämmande arbeten. Dessa senare
innehålla en samling teoretiska och praktiska afhandlingar och bilda
tillsammans en slags encyklopedi af de kemiska författarnes kunskaper före
7:de århundradet e. Kr. De förnämsta af dessa författare synas hafva
skrifvit under 3:e och 4:e århundradet, medan Diocletianus (284—305),
Konstantin den store (324—337) och Teodosius (378—395) voro kejsare.
Den mest betydande är Zosimus, som lefde i början af 3:e århundradet
och var samtida med kyrkofäderna Tertullianus (160—245) och Klemens
Alexandrinus samt den nyplatonske filosofen Porfyrius. Den nämnda
samlingen af de grekiska alkemisternas arbeten har utförts i Konstantinopel
under 8:e eller 9:e århundradet af bysantinske lärde, som på samma
sätt bragt till vår kunskap de öfriga grekiska vetenskaperna. Man
finner i denna samling en afhandling om »mått och vigt» af en qvinlig
alkemist vid namn Kleopatra, arbeten af Maria från Egypten, hvilken
säges hafva uppfunnit vattenbadet (på franska kallas detta också
»bainmarie»), och framför allt afhandlingar af Zosimus, med åtföljande figurer
öfver destillationsapparater. Destillationsapparaterna fungerade på det
sättet, att från den undre behållaren, under hvilken elden var anbragt,
ångorna stego upp genom det vertikala röret till den öfre behållaren,
der de kondenserades och runno ner genom sidorören till förlag, fästa vid
ändarne på dessa. Apparaten kallades »dibicus» (fig. 1), om den
hade två sidoaflopp, »tribicus» (fig. 2), om den hade tre. Från den
ursprungliga formen på en dibicus öfvergick man till den form, som synes
af fig. 3.
Man kände också till sättet att vid digestion med vätskor låta de
i kolfhalsen kondenserade ångorna rinna tillbaka i kolfven (fig. 4).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
