Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10
till sin sammansättning närmande sig huminsyran, hvarför det af Ekman
benämndes huminit. I detsamma ingick också flera metalloxider, till
en del af sällsynt natur. Detta eller liknande’ kolhaltiga ämnen ingå
mycket i de värmländska bergarterna, som äro kända att vara bituminösa.
Inom Västergötlands och Nerikes till den kambriska afdelningen
hörande alunskiffer har sedan länge varit kändt ett kol- eller
antracit-liknande ämne, s. k. kolm, som förekommer dels såsom körtlar, dels i
sammanhängande hvarf inom den för öfrigt rätt bitumenhaltiga
alun-skiffern. Kolmen är brunsvart till sotsvart, mattglänsande, har
muss-ligt brott, tät struktur och är ganska svår att sönderslå.
Omkring 1890 fann Nordenskiöld att kolmens aska var uranhaltig
(l—3 procent uran i askan).
Om vakuumjäst öl,
några anmärkningar med anledning af Å. G. Ekstrands
anteckningar från industriutställningen i Helsingborg.x)
Med anledning af den af eder författade artikel, som under rubriken
»Några anteckningar från industriutställningen i Helsingborg 1903» finnes
införd i n:r 7 af »Kemisk Tidskrift» d. å. och i hvilken vakuumjäsningen
vid vårt bryggeri omtalas, tillåta vi oss härmed, hr redaktör, att med
några ord få bemöta de uttalanden, som däri göras, och anhålla vi,
att detta vårt genmäle benäget offentliggöres i eder tidskrift.
I artikeln säger ni om vakuumjäsningen, att denna försiggår i
»slutna kärl, ur hvilka kolsyran utpumpas och ersattes med frisk luft»,
att sedermera »kolsyra åter inpumpas», »att en viss skillnad i smak
finnes mellan vakuumjäst och vanligt öl» och att detta måhända beror
därpå, att den artificiella kolsyrningen ger smak däråt». Dessa uttalanden
ådagalägga, att ni icke inhämtat erforderliga upplysningar om den metod,
vi följa, utan förblandat den med den amerikanska.
Enligt den amerikanska metoden afsuges kolsyran i jäskällaren,
samlas, renas och komprimeras i särskilda behållare samt tillsättes i
lagerkällaren till det färdiga ölet i det ögonblick, i hvilket detta tappas
på buteljer eller transportkärl, och hvilken aftappning äger rum 11 å 14
dagar efter bryggningen. Genom denna behandling impregneras ölet
med sin egen kolsyra, som efter reningen har samma bouquet och smak
som ölet själft. Metoden är i Amerika nödvändig, emedan jäsningen
där forceras genom höga temperaturer, hvarjämte ölet genom det täta
ompumpandet icke kan behålla den kvantitet kolsyra, som amerikanarne
fordra och som är afsevärdt mera än som godkännes i Europa.
*) Red. har gärna lämnat plats åt ofvanstående meddelande, helst som det
ger en föreställning om en, som det synes ny, och af en svensk utarbetad
bryggmetod.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
