Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11
Det är ett misstag att tro, att ölet före kolsyrans tillsättande skulle
vara fritt från sådan. Kolsyra finnes i detsamma, men det är på mängden,
som skillnaden beror.
En helt annan metod tillämpas af Helsingborgs Bryggeri-Aktiebolag,
Klosterbryggeriet i Ystad och Pilsnerbryggeriet i Stockholm.
Direktör Ernst Dölling, hvilken var den förste, som i Europa
införde vakuum jäsning, insåg, att den amerikanska metoden icke lämpade
sig för svenska förhållanden. Han begagnade de s. k. vakuumtankarne
endast till det, som de egentligen äro: de renaste och säkraste jäskärl,
som finnas. Såväl i de nyssnämnda bryggerierna som alla svenska och
tyska bryggerier, hvilka arbeta rationellt, kommer Ölet efter 7 å 8 dygns
jäsning med sin fulla kolsyrehalt till lagerkällaren, där det får lagra sig
under ll/2—21/2 månader, och tappas sedan utan vidare tillsats genom
de nyaste, modernaste mottrycksaftappningsapparater.
Skillnaden mellan vakuumjäsning efter Dölling^ metod och
vanlig jäsning i kar är följande:
1. De två första dagarne af suges kolsyran, som utvecklar sig
kolossalt, och får afgå i fria luften, så att jäskällaren hålles ren för att icke
menligt inverka på arbetarnes hälsa.
2. Tankarne äro hermetiskt slutna, så att, sedan den första häftiga
kolsyreutvecklingen aftagit, ingen oren källarluft, inga mögelsvampsporer,
vilda jästceller e. d. kunna komma in i ölet — något som aldrig kan
undvikas, då öppna jäskar användes.
3. Tankarne äro på insidan glasemaljerade, hvarigenom de kunna
hållas absolut rena, hvilket är omöjligt med de skadliga gamla träkaren.
Orn därför ni, hr redaktör, funnit, att vårt öl icke smakar så bra som
»det vanliga ölet», och tror, att detta beror på »artificiell kolsyrning»,
så är misstaget tydligt nog — ty artificiell kolsyrning äger alls icke
rum. Skillnaden i smak måste alltså bero på de millioner vildjäst,
mögel och bakterieinfektioner, som oftast utmärka öl, som jästs i öppna
kar, och är det denna smak som föredrages, så — de gustibus non est
disputandum. Att denna smak icke allmänt delas, visas af de
ofvannämnda bryggeriernas framgång och de erkännanden, som särskildt under
utställningen kommit oss till del från de mest olika personer, bland
hvilka finnas de mest framstående bryggare i utlandet.
Det torde i sammanhang härmed få framhållas, att »Dansk
Bryg-mäster-Porening» under sommaren 1900 besökte vårt bryggeri samt att
medlemmarne då blefvo satta i tillfälle att pröfva såväl vakuumjäst öl som
kar-öl samt att vid nämnda profning ingen enda kunde säga hvilket
som var vakuumjäst öl och hvilket som var kar-öl — med undantag af
att de ansågo det vakuumjästa ölet ha en renare smak. Man torde lägga
märke till att denna förening bestod af fackmän, samt att de
representerade ett helt lands bryggeriindustri, hvilken anses stå mycket högt.
Nyligen hafva vi fått ett betydande anbud å export af vårt Öl till
en välrenommerad Hamburgerfirma, hvars chef besökte utställningen
och därvid fann sådant behag i vårt Öl, att han önskar exportera det till
Indien och andra utomeuropeiska länder i stället för ett annat mycket
renommeradt sådant.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
