Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
142
af 80 vikt-X- Men äfven den kloroplatinatmängd, som utlöses af så
pass utspädd alkohol, är betydligt mindre än den mängd perklorat som
utlöses af 94-procentig. Vogel och Haefcke hafva nämligen för
löslighetsrelationen kaliumklor oplatinat : 80 % alkohol funnit värdet 1:20 760.
Genom den enkla utvägen att försätta alkoholen med en ringa
mängd fri öfverklorsyra ändras emellertid detta förhållande högst
väsentligt till kaliumperkloratets förmån. Äfven vid användande af
91-pro-centig alkohol har det därigenom lyckats erhålla ett medium, hvari
perkloratets löslighet är väl så ringa som kloroplatinatets i den af
instruktionen föreskrifna 80-procentiga alkoholen; och genom att tillgripa
alkohol af ännu högre koncentration kan man uppenbarligen utan
svårighet ytterligare minska lösligheten. Tager man sålunda 94-procentig
alkohol försatt med 0.2 % öfverklorsyra, löses kaliumperkloratet däri till
föga större mängd, än hvad förhållandet är med kaliumkloroplatinat vid
behandling med ren 95-procentig alkohol. Härvid bör dessutom beaktas,
att den af W ense och andra föreskrifna halten af 0.2 % öfverklorsyra
sannolikt är tämligen godtyckligt vald; det föreligger i alla händelser
intet kriterium, att minimum af löslighet uppnås just vid denna
utspädning. Möjligen skall man genom att försöksvis variera förhållandet
mellan öfverklorsyra och alkohol kunna komma till ännu bättre resultat.
Den mängd filtrat och tvättvatten, som erhålles vid en
kaliumbestämning enligt perkloratmetoden, uppgår i regel sammanlagdt till
högst 75 cm.3. Förutsatt att man användt alkohol af 94 (vikt) %,
blandad med 0.2 X öfverklorsyra, skulle enligt ofvan anförda
löslighetsbestämningar 0.0026 gr. beteckna maximigränsen för den mängd
perklorat, som af ofvannämnda alkoholvolym skulle kunna utlösas. Denna
kvantitet motsvarar 0.00075 gr. kalium. Antages vidare, att filtratet
från en kalibestämning enligt kloroplatinatmetoden äfvenledes låtit
inskränka sig till 75 cm.3, skulle, med utgående från Vogel och Hcefcltds
löslighetstal för 80-procentig alkohol, 0.0036 gr. kloroplatinat, motsvarande
0.00058 gr. kalium, kunna gå i lösning. Differensen mellan båda
metoderna utgör således 0.00017 gr. kalium, en kvantitet som helt och hållet
faller inom de oundvikliga försöksfelens gränser. I praktiken torde
för-1 hållandet till och med ställa sig något gynnsammare för perkloratmetoden,
alldenstund man här — åtminstone enligt förf:s erfarenhet — på grund
af den stora lätthet, hvarmed perkloratet låter uttvätta sig, i regel bör
kunna inskränka filtratet till en mindre volym, än hvad som vid den
äldre metoden är möjligt. För öfrigt äga nu anförda viktsmängder,
såsom redan betonats,, endast karaktären af maximivärden, som i
verkligheten icke på långt när torde uppnås, då ju den tid, under hvilken
tvättvätskan kommer i beröring med fällningen är alldeles för kort, för
att en mättad lösning skulle kunna uppstå.
I alla händelser lärer man svårligen kunna säga, att perkloratets
löslighet i alkohol under nu angifna. förhållanden är af den
storhetsordning, att denna i och för sig utgör något hinder för metodens
användbarhet, lika litet som man enbart på grund af lösligheten synes
berättigad att fastslå perklorat metoden s underlägsenhet quand méme i
förhållande till kloroplatinatmetoden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
