Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Efter Berzelius och Liebig har ingen kemist haft en sådan förmåga
att bilda skola som Baeyer. I förteckningen öfver hans kring hela
världen spridda lärjungar återfinner man namn, sådana som Bamberger,
E. Buchner, Claisen, Curtius, Emil och Otto Fischer, Græbe,
Liebermann, Koenigs, Victor Meyer, Nef, v. Pechmann, Perkin jun., J. Thiele
m. fl. Äfven åtskilliga svenskar tillhöra hans lärjungakrets såsom utom
denna tidskrifts redaktör de båda nuvarande innehafvarne af kemiska
professorsstolarna vid våra statsuniversitet. Genom sitt forskningsarbete
och sin lärareverksamhet har Baeyer i själfva verket utöfvat större
inflytande på den organiska kemins utveckling under de senaste 40 åren
än någon annan nu lefvande kemist.

Af vetenskapliga utmärkelser har Baeyer utom Nobel-priset, som
väl torde få anses såsom den högsta, emottagit en utomordentlig mängd,
År 1885 vid firandet af hans 50-årsdag upphöjdes han i ärftligt adligt
stånd och antog då namnet von Baeyer. Sedan år 1879 är han
ledamot af Vetenskaps Societeten i Upsala och sedan 1884 af Svenska
Vetenskaps-Akademien.

Af hälsoskäl har professor v. Baeyer icke kunnat infinna sig vid
Nobelfesten. Han har dock förklarat sin afsikt vara att under loppet af
nästa år besöka Sverige och därvid hålla det föredrag, som enligt
Nobelstiftelsens grundstadgar åligger hvarje Nobel-pristagare.

Huru man får tuberkelfri mjölk.

Af F. Nauckhoff.

Då tuberkulosens bekämpande blifvit en af vår tids viktigaste frågor
och tuberkelfri mjölk från friska kor är ett kraftigt medel därtill, har
jag trott följande redogörelse vara af intresse.

Att mjölken redan i jufret innehåller bakterier, påvisade först
amerikanaren Ward och har detta konstaterats af von Freudenreich i Bern
och Bartels i Hamra, men äro bakterierna indifferenta och är det först
sedan mjölken lämnat jufret, som den upptager mer eller mindre
skadliga. Hvad sjukdomsbakterierna beträffar, så äro åsikterna olika
angående tuberkelbacillens förekomst i mjölken. Veterinär Stenström vid
Hamra har undersökt mjölken i jufren hos 50 slaktade reagerande kor,
utan att tuberkelbaciller konstaterats och är det helt visst endast om en
ko lider af jufvertuberkulos, som mjölken i jufret innehåller
tuberkelbaciller. Lyckligtvis är denna form af sjukdomen ytterst sällsynt.

Från sjuka djur afsöndras tuberkelbacillerna och öfverföras till andra
djur och mjölken i ladugården. Först när besättningen endast består af
fullt friska djur, kan man vara viss om att få en tuberkelfri mjölk.
Vi hafva nu i vårt land flera reaktionsfria ladugårdsbesättningar, men
då man kan säga att Näsbyholm gått i spetsen för att skapa en sådan,
må det tillåtas mig redogöra för det arbete, som där gjorts med ett
lyckligt resultat.

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Tue Dec 12 00:32:24 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/svkemtid/1905/0194.html

		Svensk kemisk tidskrift / Sjuttonde årgången. 1905 / 190 (1889-1919) Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|