Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Efter Berzelius och Liebig har ingen kemist haft en sådan förmåga
att bilda skola som Baeyer. I förteckningen öfver hans kring hela
världen spridda lärjungar återfinner man namn, sådana som Bamberger,
E. Buchner, Claisen, Curtius, Emil och Otto Fischer, Græbe,
Liebermann, Koenigs, Victor Meyer, Nef, v. Pechmann, Perkin jun., J. Thiele
m. fl. Äfven åtskilliga svenskar tillhöra hans lärjungakrets såsom utom
denna tidskrifts redaktör de båda nuvarande innehafvarne af kemiska
professorsstolarna vid våra statsuniversitet. Genom sitt forskningsarbete
och sin lärareverksamhet har Baeyer i själfva verket utöfvat större
inflytande på den organiska kemins utveckling under de senaste 40 åren
än någon annan nu lefvande kemist.
Af vetenskapliga utmärkelser har Baeyer utom Nobel-priset, som
väl torde få anses såsom den högsta, emottagit en utomordentlig mängd,
År 1885 vid firandet af hans 50-årsdag upphöjdes han i ärftligt adligt
stånd och antog då namnet von Baeyer. Sedan år 1879 är han
ledamot af Vetenskaps Societeten i Upsala och sedan 1884 af Svenska
Vetenskaps-Akademien.
Af hälsoskäl har professor v. Baeyer icke kunnat infinna sig vid
Nobelfesten. Han har dock förklarat sin afsikt vara att under loppet af
nästa år besöka Sverige och därvid hålla det föredrag, som enligt
Nobelstiftelsens grundstadgar åligger hvarje Nobel-pristagare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>