Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
35
af en enhetsladdning, d. v. s. samma laddning som bäres af en elektron,
«Her 5.10"10 el. stat. enh.
Vi se af ofvanstående tabell, att den potentiella energien P, som ar
ett mått på den affinitet, som sammanhåller två neutrala molekyler,
såsom NH3 och HCl i förevarande fall, så länge e:d är större än 1, är
betydligt mindre än motsvarande potentiella energi för sammanhållandet
af två atomer, såsom ofvan H och Cl i HCl. Nu är det ju högst
sannolikt, att de två molekylerna ej kunna komma hvarandra närmare än
två atomer i en molekyl. Sannolikheten ligger åt det motsatta hållet,
och af vissa grunder har jag anledning att tro, att i molekylära föreningar
e:d är ungefär 2 eller möjligen något större.
I förevarande fall kan H lätt skiljas från Cl, exempelvis genom
elektrolytisk dissociation vid lösning i vatten. Det positivt laddade H kan
då träda närmare den negativa laddningen på N och en vanlig förening
medelst attraktion mellan två laddningar, motsvarande bindning genom
Werner’& »hufvudvalens», kan då uppstå. Man räknar ej heller ionen
NH4 till de molekylära föreningarna. Men i andra fall, såsom vid addition
af kristall vatten, kristallalkohol, ammoniak o. s. v. till salter, antager man
icke någon bindning genom hufvudvalenser utan den dubbla bindningen
antages blifva bestående. I dylika fall kan man säga, att de båda
sammanbundna molekylerna äga bestånd äfven i föreningen.
För att klargöra bindningens styrka i dylika fall, speciellt vid
addition af H20 eller H3N, kan man studera ångspänningen, hvilken alltid
är mindre än af rent H20 eller H3N vid samma temperatur. Ur denna
kan man beräkna det arbete, som åtgår för att skilja en molekyl vatten
■eller ammoniak ur den molekylära föreningen, hvilket är ett mått på
affiniteten, som binder molekylen i densamma. Såsom exempel kunna
tagas följande värden för ångspänningen öfver 2AgCl + 6NH3 (a) och
2AgCl + 3NH3 (b) enligt Jarry:
Angsp. vid 0° öfver I Angsp. vid 21° öfver | Affinitet som binder NH3
NHo a b NtL a b i i a vid 0°, i b v. 0°, i a v. 21°, i b v. 21°.
3185 262 12 mm. | 6516 927 53.4mm. j 1357 cal. 3032 cal. 1147cal. 2818caL
Affiniteten sjunker vid stigande temperatur och vid en tillräckligt hög
temperatur skulle den bli noli, de ifrågavarande molekylära föreningarna
skulle öfver denna temperatur af sig själfva sönderfalla. Detta inträffar
först för den förening, som håller mest ammoniak.
Likartade förhållanden finner man vid alla molekylära föreningar.
Såsom exempel kan anföras föreningarna af kopparsulfat med vatten,
hvilkas bindningsvärme (W) bestämts af Thomsen och ångtension vid
50° C. uppmätts af Par eau. Värdena äro sammanfattade i följande tabell.
Lösningsvärme L„. W = L„—IB_i. Ängspänning. Affinitet.
CuS04............ 15,800 cal. ––– 0 mm. –––
Cu804 + H,0 9,330 6,470 cal. 4.4 1,940 cal.
CuS04 + 2HjO 6,160 3,170 30 710
CuS04 + 3H90 2,810 3,350 30 710
CuS04 + 4H~0 630 2,180 47 423
CuS04 + 5H,0—2,750 3,380 47 423
Vatten ......... 0 ––– 91 -—
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
