Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
143
förhållande göres öppningens form ej rund eller rektangelformad, utan
man gifver den en sådan form, att oproportionalismen upphäfves. Detta
sker genom att framför de runda hålen i polskorna insätta en bländare,
som har ungefär formen af en liksidig triangel (fig. 12). Då denna
anordning endast tjänstgör som relä äger icke någon förlust
rum vid förvandling af ljus till elektricitet och åter elektricitet
till ljus. Till följd af det rörliga systemets ringa massa i
detta ljusrelä har det ytterst ringa tröghet och följer därför
med utomordentlig noggrannhet de små förändringarna i
strömstyrkan, som åstadkommas på afsändningsstationen och följa
trådledningen. Därmed är mottagningsstationens uppgift löst, nämligen
att förvandla de ankommande olika starka elektriska strömmarna i
fullkomligt parallellt förlöpande ljusvariationer.
Såsom redan förut är beskrifvet, kopplas de båda selencellerna Sel
och Se2 (fig. 8 och 13) mot hvarandra, så att deras tröghet, praktiskt
taget, blir upphäfd. Därvid måste naturligtvis anordnas så, att de båda
cellerna belysas samtidigt. För att ernå de för kompensationen bästa
förhållandena måste vidare belysningsstyrkan för kompensationscellen
Se2 och belysningsstyrkan för afsändningscellen Se^ oberoende af
hvarandra, vara föränderliga. Korn ernådde detta genom den i fig. 13
schematiskt framställda anordningen.
Belysningen af kompensationscellen sker genom nernstlampan J2
på så sätt, att mellan denna och kompensationscellen insattes ljusreläet
X
Fig. 13.
NS, hvilket är inkoppladt i bryggan i serie med linjen s^ och ljusreläet
N18l på mottagningsstationen. Om nu afsändningscellen Se1 belyses, så
stores jämnvikten i bryggan och en motsvarande ström flyter genom
densamma och därmed äfven genom ljusreläet, hvarigenom en motsvarande
betysning af Se2 åstadkommes.
Emellertid har ljusreläet en, om också ringa, tröghet, hvilket gör
att Se2 blir något senare belyst än Se^ och till följd häraf blir kurvornas
läge till hvarandra helt ringa förskjutet; med andra ord:
kompensationen börjar ett moment senare, och den verksamma kurvan får till
följd däraf den form som K i fig. 14 visar. Detta, som vid första
påseendet kan tyckas vara ett missförhållande, är emellertid en fördel, ty
därigenom återgifvas bättre hastiga och svaga belysningsförändringar, som
i annat fall skulle gå förlorade. Vid senare anläggningar har man utfört
kompensationsanordningarna så, att såväl Se^ som Se2 befinna sig på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
