Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i i
Blekinge 10 brännerier med 6,Q%, Västergötland 12 med 6,4X»
Småland, Halland och Östergötland tillsammans 13 brännerier med 6,5 X
samt slutligen Stockholms stad och län och Uppsala län 6 brännerier
med 7,4 % af tillverkningen. Det visar sig, att bränneridriften mer och
mer förlägges till Skåne. På de sista 10 åren har antalet brännerier i
Skåne ökats med 16, men inom öster- och Västergötland samtidigt
minskats med 17. Skåne är, som alla veta, Sveriges Gösen, ty därifrån få
vi nästan hela vårt behof af brännvin och socker, hvilka båda artiklar
med därå hvilande skatt representera ett värde af närmare 100 millioner
kronor. I förbigående vill jag nämna, att i Skåne också skördas omkring
30 X af all säd och alla rotfrukter i landet.
Af brännerierna voro 12 tillika pressjästfabriker, hvilka hafva rätt att
bränna hela året, medan öfriga brännerier blott få bränna l okt.—l
maj. De råämnen, som användts, hafva varit råg, hvete, korn, blandsäd,
hafre, potatis, hvitbetor, gråstärkelse och melass; däremot har majs ej
användts, emedan majsbrännvin numera är underkastadt en extrabeskattning
af 5 öre per liter; i stället har maniokarot på försök användts vid några
brännerier med, som det tycks, godt resultat. Maniokarot håller 80%
stärkelse eller mer och har hittills varit tullfri, men säkerligen kommer
årets riksdag på begäran af de skånska potatisodlarne att belägga den
med en passande tull eller manioka bränn vin med extraskatt. Under
året var potatisförbrukningen i brännerierna ovanligt stor, hvilket utom
på den extra majsskatten torde hafva berott på potatisens billiga pris,
i medeltal 2,35 per hl. mot 3,15 året förut. Hvitbetor användas i
mindre skala vid rätt många brännerier i Skåne, men blott 3 voro
uteslutande betbrännerier. Vid dessa sistnämnda skaffar man sig först genom
diffusion en betsaft alldeles som i sockerfabrikerna, hvarefter denna
förjäses och destilleras. Betsaftens jäsning är en relativt enkel operation,
och, har den väl kommit i gång, behöfver man blott sätta litet jäsande
betsaft till ett kar med färsk sådan, och så från det ena karet till det
andra. Dylika betbrännerier äro särdeles snygga i jämförelse med de
vanliga potatisbrännerierna. Melass har också användts vid åtskilliga
brännerier, men blott 3 begagnade uteslutande melass.
Fäster man sig blott vid de brännerier, som uteslutande tillverkat
brännvin och ej därjämte pressjäst, skall man finna, att råmaterial
af alla slag såsom säd, potatis, hvitbetor, stärkelse och melass
representera ett pris, som motsvarar 16,3 öre per 1. n. st. Året förut, 1907—08,
var det 20,9 öre, och 1906—07 16,4. Det lägsta priset under senaste
10-års period har varit 15,0 öre år 1902—03. Någon gång under
1890-talet gick det ner ända till 9 öre. Man har i allmänhet ansett, att
materialkostnadspriset för brännvinet kunde sättas lika med
tillverkningspriset, emedan öfriga kostnader, såsom arbete, bränsle och ränta på
anläggningskapitalet skulle betäckas genom dranken, som utgör omkring 7
liter för hvarje liter brännvin, hvilka 7 liter betalas med 2 å 3 öre.
Medeltillverkningen per bränneri var, såsom nyss nämndes, 339,700 liter,
och 2 öre för hvarje liter göra 6,794 kr.; det förefaller, som om detta i
det närmaste borde räcka till för arbete, bränsle och amortering för ett
medelstort bränneri under 7 månaders drift.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
