Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
130
Man börjar därför allt allmännare frånkänna humaten karaktären
af verkliga salter för att i stället uppfatta dem som kolloidala
»adsorp-tionsföreningar». Men dylik adsorption kunna de s. k. humussyrorna
ingå icke blott med baser utan äfven med syror. Vill man därför
fasthålla vid de nämnda adsorptionsföreningarnas saltkaraktär, fordrar
konsekvensen snarast, att man uppfattar humussyrorna icke som syror utan
fastmera som amfotera kroppar.
Mot humussyrornas syrekaraktär talar slutligen den omständigheten,
att de, enligt undersökningar af Muthmann och Höfer, i vattenlösning
icke visa någon ledningsförmåga för den elektriska strömmen.
Något om gifter.
Ref. af Å. G. E.
Bland de orsaker, hvilka förkorta lifvet eller medföra döden för de
organiska varelserna spela gifterna en framstående roll. De finnas
nämligen öfverallt i naturen, där de lefvande organismerna lätt genom en
tillfällighet kunna komina i beröring med dem, och användas också direkt
af en organism för att döda en annan. Människan begagnar t. ex.
åtskilliga gifter för att utrota skadedjur.
Ett mycket stort antel sjukdomar beror på giftverkningar, som
framkallas af parasiter (såsom de farliga infektionssjukdomarna) eller af
själfva organismen, som under sin ämnesomsättning kan alstra och hopa
ämnen, som äro giftiga för densamma. Äfven om ett giftigt ämne icke
genast medför döden, kan det likväl föranleda ett sådant
svaghetstillstånd, att lifvet förkortas.
Liksom för stora doser af i och för sig nödvändiga eller nyttiga
näringsämnen kunna bli skadliga, kunna å andra sidan också ämnen,
hvilka under vanliga förhållanden räknas till farliga gifter, verka gagnande
eller rentaf tjäna som näringsämnen, då de användas i ringa mängd.
Antiseptiska och desinficierande medel äro gifter, hvilka dock i hygieniskt
afseende fått stor betydelse. I de gifter, hvilka företrädesvis påverka
känselnerverna, äger man smärtstillande och bedöfvande medel, som jämte
de antiseptiska bilda grundvalen för hela den moderna operationskonsten.
Den indirekta nytta, dessa medel göra, kan svårligen uppskattas nog högt.
Gifterna äro därför icke enbart skadliga utan det förhåller sig med
dem, som med många andra krafter i naturen, hvilka då du öfverlämnas
åt sig själfva hufvudsakligen vålla olyckor, men som vid närmare
kännedom om dem och lagarna för deras verksamhet gjort det möjligt för
människan att taga dem i sin tjänst. Giftigheten är därför i viss mån
något relativt, som beror på en del yttre omständigheter. Cyankalium
och karbolsyra äro som bekant mycket starka gifter, men mycket ut-,
spädda kunna de tjäna till näring åt svampar och bakterier. En förening,
krotonylglycerin, är, när den insprutas under huden, alldeles overksam
men införd i tarmkanalen är den ett fruktansvärdt gift, emedan den där
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
