Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
138
sig vid det gift, som orsakar sjukdomen, och därigenom förvärfvat sig
omottaglighet mot senare angrepp.
Mycket egendomligt och tillsvidare oförklarligt är, att ämnen, som
äro alldeles oskadliga eller rentaf näringsämnen, kunna verka som gifter
på vissa personer, ett förhållande som kallas för idiosynkrasi. Så är
det ju allmänt bekant, att en del människor ej kunna äta kräftor,
smultron o. a. utan att få ett rödt utslag åtföljdt af feber, att andra ej
tåla doften af hö. En sådan idiosynkrasi är ofta ärftlig.
3) Gifternas användningssätt har äfven sin betydelse, och i många
fall förekomma anmärkningsvärda olikheter i de giftiga ämnenas verkan,
alltefter det sätt hvarpå de införas i kroppen. Då kuraregiftet införes
under huden, verkar det hastigt förlamande på de periferiska
rörelsenerverna och i större doser äfven på det centrala nervsystemet, men, orn
det upptages genom matsmältningskanalen, är det nästan utan verkan,
ehuru det hastigt resorberas och utskiljes i verksam form, genom
njurarna. Detta förhållande kommer indianerna väl till pass. när de jaga
med kurareförgiftade pilar, ty det träffade villebrådet bedöfvas och ian
sedan lätt fångas, och, enär det ej dödas, kan det i friskt tillstind
hemföras, och förtärandet af ett sådant pilförgiftadt djur är ej heller
farligt.
4, Organismens inverkan på de skadliga ämnena. Det är
naturligt, att alla de många olika kemiska föreningar, som finnas i en cell
eller i mera sammansatta högre organismers kroppar på ett eller annat
sätt reagera mot de flesta giftiga ämnen, hvilka därför endast
undantagsvis passera kroppen i oförändradt tillstånd, såsom exempelvis
koksalt. Hos de högre djuren förändras gifterna i första, rummet af
matsmältningskanalens innehåll och blodets beståndsdelar, men äfven andra
organ ha sin betydelse, så lefvern, som verkar liksom ett filtrum och
sannolikt direkt gör flera giftiga ämnen oskadliga.
Vid smittosamma sjukdomar, difteri, tyfus, kolera m. fl., intränga
vissa bakterier i kroppen och inverka på denna medelst af bakterierna
alstrade toxiner, hvilka föras omkring med blodet under samtidigt hög
ieber och förstöring af åtskilliga väfnader. Efter en sådan sjukdom är
organismen under någon tid oemottaglig för ett nytt anfall af samma
bakterier; i kroppen har nämligen under sjukdomen bildats ett motgift,*
som neutraliserar bakteriegiftet och upphäfver dess verkningar.
Andra förgiftningsfall taga ett annat förlopp. De farliga
blyförgiftningarna uppstå t. ex. därigenom, att personer, hvilka ständigt arbeta
med bly, dagligen upptaga helt små mängder af metallen genom huden,
genom andedräkts- och matsmältningsorganen. Metallen förenar sig med
cellernas ägghviteämnen till olösliga föreningar och hopas därigenom
samt förstör så många celler, att svåra lidanden och slutligen döden
följer. Blyets utskiljande går nämligen ytterst långsamt, och det en
gång i kroppen inkomna blyet kan hålla sig kvar i åratal, och något
motgift bildas ej i kroppen.
Teorier till förklaring af giftverkningarna. Om ett gift
ingår omedelbar kemisk förening med den lefvande substansen eller på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
