Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
159
jord afsatt sig, så komma äfven mossor dit, och det är väl kändt, huru
dessa absorbera fukt ur luften och med sitt täcke befordra den yppiga
utvecklingen af mikroorganismer på de vittrade stenarna. Mossornas
vitala processer utmärka sig genom stark assimilation af oorganiska
näringsämnen och genom resorption af organiska ämnen.
Om man låter azotobacter chroococcum inverka på kemiskt rena
fosfater, så förvandlas en del af fosfaterna till monofosfat, och en stor
del af fosforsyran däri assimileras under bildning af fosfatider och
nu-kleoproteider. I åkerjorden åter assimileras af bakterierna all den fosforsyra,
som öfverföres i löslig form, och kvantitativt beror effekten på tillväxten
och utvecklingen af nya azotobacterkulturer, som åter beror på
kväfve-assimileringen. I mån som denna ökas stiger också azotobacters
andningsintensitet och därmed fosfaternas sönderdelning och omvandling till
monofosfater likasom fosfatjonens assimilering. På kväfveas4mileringen
genom azotobacter har beskaffenheten af de tillgängliga kolhydraten,
hvilka tjäna som energikälla, stor betydelse. Genom särskilda försök
har Stoklasa påvisat, att för 100 gr. kol af olika energimaterial
assimileras följande mängder luftkväfve:
vid 1-arabinos ....................................... 2,25 gr.
» 1-xylos............................................. 1,78 »
» d-glykos......................................... 1,89 »
» sackaros.......................................... 1,49 »
» etylalkohol .................................... 0,819 »
» myrsyra.......................................... 0,504 »
» ättiksyra ........................................ 0,177 »
Af energimaterialet bildas medelst andningsenzymer (glykolytiska
enzymer) i hufvudsak kolsyra, mjölksyra, ättiksyra och myrsyra, och
dessa angripa genast de i näringsmediet, t. ex. åkerjorden, befintliga
olösliga fosfaterna och frigöra dessas syrejoner, vare sig fosfatjonen P0’"4,
hy dr of os fatjon en HPO"4 eller dihydrofosfatjonen H2PO’4. Denna
procedur har intet annat ändamål än att stilla bakteriernas fosforhunger
till vidmakthållande af deras lif. Alltefter den energi, hvarmed
reaktionerna med de särskilda fosfaterna i näringsmediet förlöpa, assimileras
de negativa fosfatjonerna af bakterierna till alstring af nya lefvande
molekyler. Ju större basjonerna i fosfatmolekylen äro, dess mindre
kunna de genom andningsenzymen afskilda sekreten (kolsyra och
organiska syror) frigöra syrejonen. Den största energin i assimileringen af
syrejonerna förefinnes alldeles gifvet i fråga orn fosfaterna i åkerjorden.
Kulturförsök med azotobacter i åkerjord förlöpa på helt annat sätt än
med rena fosfater. Det låter därför tänka sig, att i jorden måste finnas
andra former af fosfater än de, man hittills antagit. Det torde vara
lätt assimilerbara humofosfater i kolloidal form. Anmärkningsvärdt är
här, att man vid försök med åkerjord ej finner några lösta dissocierade
fosfater, såsom fallet är vid försök med rena fosfater.
Om <man skulle jämföra den lösande verkan hos de af
bakteriecellerna afskilda sekreterna med den, som erhålles, orn man opererar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
