Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
160
med kolsyrehaltigt vatten och med svaga organiska syror, så skulle man
se, att en viss likhet äger rum för de rena fosfaten men däremot ej
vid åkerjord. Att jämförelsevis stora mängder fosforsyrejoner assimileras
ur många jordar kan förklaras därmed, att fosforsyran i jorden
förekommer i helt andra former än man hittills antagit, kanske såsom
lätt-assimilerbara humofosfater. Humatens betydelse för
azotobacterkultu-rernas fortkomst förklarar Kaserer i sitt nyaste arbete därmed, att
hu-mater och jordextrakt innehålla järn- och aluminiumföreningar i sådan
form, att de ej utfällas. Växternas rotsystem är ej ovillkorligt
hänvi-sadt till ortofosforsyrade salter såsom fosforkälla utan kan också täcka
sitt fosforbehof från ett stort antal organiska fosforföreningar. Det
nuvarande sättet att analysera åkerjord medger ej någon slutsats om
huruvida näringsämnena förekomma i åkerjorden i assimilerbar form.
Den genom bakteriecellen framkallade assimileringen af
fosforsyrejonen och fosforns öfverförande i organiska former kunna vi beteckna
som fosforns biologiska absorption. Intensiteten i absorptionsförloppet i
en bakterierik och en bakteriefattig jord med samma kemiska och
fysikaliska beskaffenhet varierar ganska mycket. I oympade jordar
absorberades 66 % af fosforsyran, i de ympade 98 %. Härigenom bevisas,
att en biologisk absorption af fosforsyran verkligen äger rum i jorden,
och denna står säkerligen i nära förhållande till de högre växternas
näring och är nog af stor betydelse för bedömandet af jordens
fruktbarhet. I alla absorptivt mättade, mekaniskt väl bearbetade och väl
gödslade fruktbara jordar, som hafva svagt alkalisk karaktär, förekommer
fosforn mest i organisk förening, i mindre fruktbara eller ofruktbara
jordar mest i oorganisk form, is}rnnerhet om jordarna äro fattiga på
organiska ämnen och bakterier. Härifrån synas dock de absorptivt
omättade humusrika jordarna göra ett undantag. Humuskolloiderna
innehålla nämligen fosfor äfven i organisk form, men sådana jordar äro sura
och vanligen i dålig kultur.
Stoklasa’s försök hafva visat, att jordympning med Bacillus
my-coides säkert bidrager till skördeökning, hvilket kan förklaras därmed,
att bakteriernas ökade lifsverksamhet liksom mobiliserar näringsämnena
och underlättar deras assimilering af växternas rotsystem. Att bakterier
spela en roll, synes äfven däraf, att i jord som blifvit steriliserad d. v. s.
befriad från lefvande bakterier, absorberades 40—50 % af fosforsyran
men i icke steriliserad 60—92 °/0. Den biologiska absorptionen af
fosfatjonen kan betraktas som måttstock på jordbakteriernas vitala energi,
och man kan och bör därför tala om icke blott en fysikalisk och
kemisk utan också en biologisk absorption i jorden.
Rörande förhållandet mellan fosfor och luftkväfve har det visat sig
att af azotobacter assimileras 2—2,3 gr. kväfve per l gr. fosforsyreanhydrid.
Nya cellers tillkomst hos azotobacter sker, när alla vegetationsfaktorer
äro för handen, på fullt ekonomiskt sätt. Rikligt med fosforsyra måste
finnas närvarande, orn luftkväfvets assimilering genom bakteriecellerna
skall uppnå optimum. Jämförande försök visade, att i åkerjorden
förhållandena äro gynnsammare för assimilering af luftkväfve än i en
utspädd näringsvätska.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
