Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
168
sökningen i första hand färdig. Jag vill här endast tillägga att jag
genom esterificering af sådana laktonsyrornas kalksalter, hvilka icke varit
surgjorda, bevisat att jäsningsmjölksyra förekommer i luten såsom sådan.
Jtfg öfvergår nu till beskrifningen af försöken i stor skala, hvilka
bedrifvits sedan början af år 1909. På dessa försök har ett mycket
stort arbete nedlagts. Emellertid vill jag nu för större tydlighets skull
endast i största korthet antyda sådana metoder, hvilka varit föremål för
undersökning, men hvilka fått träda tillbaka för mera ekonomiska
sådana.
Största arbetet har nedlagts på humusämnerias afskiljande ur luten,
då därvid stora tekniska svårigheter varit att öfvervinna och deras
afskiljande för sig tydligen måste äga praktiskt värde. Principen för deras
afskiljande ur luten är, såsom förut sagts, att de i filtrer- och tvättbar form
fällas af kolsyra vid en temperatur på luten af omkr. 75° C samt vid en
koncentration på luten af cirka 90 gr. Na20 samt 40 gr. NaCl på liter lut. Den
l juni 1909 lyckades det mig att bevisa, att humusämnena, om luten hölls i
rörelse, kunde i stor skala utfällas i filtrer- och tvättbar form med
koncentrerad kolsyra. Den återstående delen af år 1909 ägnades åt att ur den
bu-musfällda luten söka framställa värdefulla produkter. Dessa arbeten
resulterade i trenne förslag att utvinna lutens ättika och myrsyra med
samtidig återvinning af alkalit. I januari 1910 ansågo vi oss kunna börja
försöksfabrikens uppförande, och denna var färdig i juni samma år så
till vida som det gällde humusämnenas tillvaratagande. Vid dess
pröfvande funno vi, att luten omöjligt kunde fällas med utspädd kolsyra i
vanliga saturatörer, sådana som användas vid sockerfabrikerna, på grund
af för stark skumning hos luten. Skumningen kunde ej heller
förhindras genom tillsats af fotogen eller parafin på den grund, att
fällningen då blef ofiltrerbar. {Sedan jag emellertid föreslagit att utfälla
humusämnena med bikarbonat samt gifvit anvisning på det sätt, hvarpå
det använda bikarbonatet kunde regenereras, tillämpades detta system i
fabriken med ett synnerligen tillfredsställande resultatet i form af kort
fällningstid och god filtrerbarhet på fällningen, hvilken genom
nutsch-filtrering och systematisk tvättning befriades från moderlut. På senare
tid hafva vi dessutom funnit, att humusämnena på ett lika
tillfredsställande sätt genom kalkugnskolsyra med 25 % kolsyrehalt kunna
utfällas i de i sulfatfabrikerna använda varporna, endast man tillser, att
luten har rätt temperatur samt koncentration. Därmed är humusämnenas
tillvaratagande i fabrikation bevisad. Dock gäller därvid, att svartluten
icke får innehålla svafvelalkalier; i så fall kan fällningen icke
vattentvättas, hvilket komplicerar deras befriande från moderluten.
Sedan humusämnefällningen klarerats, inriktades Sträfvandena på att
ur den humusfria luten regenerera sodan samt utvinna ättika och
myrsyra. Därför har jag utarbetat trenne förslag nämligen oxalsyremetoden,
elektrolysmetoden samt ammoniaksodametoden.
Den förstnämnda gick ut på att efter lutens koncentration samt
utfällning af dess soda i möjligaste grad i form af bikarbonat behandla densamma
med beräknad mängd koncentrerad oxalsyrelösning, då natriumoxalatet
fullständigt utfaller på grund af lutens koksalthalt. Efter natriumoxa-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
