Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mangansalter, använda som gödselmedel till olika högre växter, såsom
hafre, sockerbetor m. fl.
År 1906 utförde undertecknad ett par försök på fria fältet på
torfjord på Svenska Mosskulturföreningens försöksfält vid Flahult och har
därom lämnats dels en kortare redogörelse i Mosskulturföreningens
tidskrift 1907 sid. 482 dels också utförligare i Journal for Landwirtschaft
1907 sid. 289—292.
Manganen användes i form af sulfat (med 10 kg. per hektar), som
löstes i vatten (1: 100) och utspriddes med vattenkanna samt därefter
ned-harfvades. För kontrolls skull användes 6 parallellparceller om l ar
med och 6 utan mangansalt: försöksväxter hafre och sandärter.
Resultatet var absolut noll. Ingen som helst skördeökning inträdde.
Man skulle ju kunna göra den anmärkningen mot detta försök, att
•den använda mängden mangan var väl liten, men som det ju blott var
frågan orn en katalytisk verkan, och då äfven en del andra
försöksan-ställare med motsvarande homöopatiska doser fått godt resultat, ansåg
jag ej, att dosen behöfde sättas högre.
Försök af Sjollema och Hitdig i Groningen på liknande torfjord ha
också gifvit negativa resultat vid användande af ända till 50 kg.
mangansulfat per har.
På torfjord, som blifvit starkt alkalisk genom för starka kalkningar,
och där hafren ej vill gå till, gjorde däremot mangansulfatet god effekt,
hvilket författarne anser bero på, att den humusrika jorden efter den
öfvermåttan höga kalkningen genom autoxidation korn att innehålla fot
vegetationen skadliga peroxider, som genom manganföreningarna
oskadliggjordes.
I ett nyligen utkommet arbeten af miss W. E. Brenchley (Annals
of Botany vol. XXIV N:o XCV July 1910 sid. 571) »The Influence of
Copper Sulphate and Manganese Sulphate upon the Growth of Barley»
redogöres för en del försök, som utförts vid den gamla kända
försöksstationen vid Rothamsted i England med vattenkulturer för att eliminera
den inverkan mangansaltet möjligen kunde haft på jorden.
Därvid visade sig mangansulfatföreningen i måttlig koncentration
(1:10,000) till korn om icke direkt giftig så dock verka försenande på
utvecklingen. Minimala spår af saltet utöfvade däremot en tydlig
stimulerande inverkan på både rot- och stamdelar.
Det skulle föra alldeles för långt att redogöra för alla de försök, som
i olika länder utförts med dylika »stimulantia» för växterna.
Litteraturen blott öfver mangangödslingen är redan synnerligen rikhaltig, men
resultaten ganska motsägande.
Jag ville endast fästa uppmärksamheten på det lilla försök vi utfört
och det praktiska resultat vi därvid kommit till.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
