- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / Tjugufjärde årgången. 1912 /
134

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

134

invecklad, anse vi det nödvändigt att först lämna en kort
sammanfattning af densamma. Metoden innefattar följanda hufvudmoment:

1) Profvets lösande i HCl och KG103,

2) Partiell reduktion af lösningen med zink,

3) Fullständig utfällning af Se med SnGl2,

4) Filtrering af fällningen å asbestfilter,

5) Oxidation af fällningen (Se, As och Té) med syrgas,

6) Läkning med varm. konc. HCl (allt löses utom met. Se).

7) Utfällning af Se och Té med S02.

8) Filtrering af Se och Té å asbestfilter.

9) Förbränning till Se02 och Te02 i syrgasström.

10) Läkning med vatten (Se02 löses, Te02 olöst).

11) Titrering enligt HJ-metoden.

Det torde vara lätt att inse, att i flera af dessa operationer icke
obetydliga felkällor kunna förefinnas, hvilka icke af de nämnda författarna
undersökts, såvidt af deras beskrifning framgår. Redan själfva
lösningsförfarandet innebär den risken, att Se02 lätt förflyktigas sedan kloren
bortkokats. Ännu vådligare synes oss reduktionen af järnet med zink
vara, och det vore egendomligt, orn selen icke härvid bortginge ur
lösningen i form af selenväte eller andra lättflyktiga föreningar. Vid de i
mom. 5 och 9 omtalade förbränningarna i syrgasström, hvarvid den oftast
minimala mängden af selen sublimeras upprepade gånger fråm och
tillbaka emellan tvenne i ett förbränningsrör insatta asbestproppar, torde
likaledes stora möjligheter till selenförluster föreligga. Utan att här
närmare vilja ingå på ytterligare detaljer i metoden tro vi dock, att de här
påpekade möjliga felkällorna äro stora nog för att till fullo förklara
eventuellt förefintliga skiljaktigheter i analysresultaten enligt Klasons och
Mellqvists metod och enligt vår.

Till slut anse vi oss böra framhålla, att då vår metod endast
innehåller ett fåtal relativt enkla operationer, hvilka kunna förutsättas vara
lätta att inlära af en äfven relativt litet skolad laborant, så fordrar
hand-hafvandet af Klasons och Mellqvists metod med säkerhet en
experimentell skicklighet och en tillgång på tid, som i praktiken sällan eller aldrig
torde vara till finnandes på ett fabrikslaboratorium. Ur denna synpunkt
torde det icke vara för djärft att uttala, att vi anse Klasons och
Mellqvists metod i praktiken oanvändbar.

Om kalkkväfvetillverkningen

Föredrag vid Ljungaverkens invigning den 24 september 1912.
Af Oscar Carlson.

Då numera arbetena med Ljunga verket framskridit så långt, att
verket kan börja sin .verksamhet, vill jag lämna en kort redogörelse för de
studier och arbeten, som föregått verkets anläggning liksom orn arbetena
med själfva verkets byggande. Jag förutskickar, att de produkter, som
skola tillverkas, äro kalciumkarbid och kalkkväfve.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:33:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkemtid/1912/0138.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free