Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
174
som i städerna, rnan mår godt ändå och där utföres det styfvaste
kroppsarbetet. Köttdieten har tilltagit i hög grad på några tiotal år till skada
för hälsa och kassa, detta kanske ej minst till följd af oriktiga teoretiska
spekulationer angående köttfödans stora öfverlägsenhet. Det fysiologiska
bruksvärdet af l gram ägghvita anses ju vara 4.1 kalorier, af
kolhydrater också 4.1 och af fett 9.3 kalorier, och teorien om att animalisk
ägghvita skulle vara värd 5 gr så mycket som vegetabilisk har väl fått gifva
med sig. Bästa botemedlet mot den s. k. köttnöden är att ata mindre
kött och mera vegetabilier. Men i synnerhet i industriarbetarehem
föredrages att i närmaste charkuteribod i små portioner köpa antingen färdig
köttmat eller en köttbit, som lätt stekes upp och så drickes kaffe därtill,
i stället för att med mera besvär tillaga vegetabilisk kost. Vi behöfva
visst icke blifva vegetarianer för det. Om vi nödvändigt skola äta lika
mycket kött som hittills, kunna vi göra som fransmän, af hvilka den
ringaste förstår sig på god mat, äta kaninkött till omväxling med det
myckna nötköttet, det blir billigare och inkräktar icke på sädesodlingen,
hvaremot vi, som sakna ätbara växtoljor, icke få för mycket fläsk. I
London förbrukas 100,000 kaniner pr dag, och importen till England af
kaninkött lär vara 35,000 ton pr år mot 29,000 ton fläsk. Kaninafveln
lär gifva Frankrike 300 mill. kr. pr år. Vi erkänna numera, att
japanen icke är någon stackare, vare sig fysiskt eller intellektuellt, och ändå
lefver han så godt som uteslutande på vegetarisk kost. I Japan har
man 62 stycken hästar, nötkreatur, får, getter och svin pr 1,000
invånare, i Sverige, som jag förut sagt, 971.
Enligt Alméns förut åberopade »Näringsmedlens sammansättning,
värde och pris», som fortfarande eger giltighet, utom hvad priserna pr kg.
matvaror beträffar, var förhållandet mellan varde och pris som föda
för hårdt bröd, som l : 1.75, för fläsk, »vanligt med ben» som l : 2.39
och för »benfritt kött, mycket fett» som 1:4.53, d. v. s. att samma
näringsvärde, som i brödet kostade l kr., kostade i fläsket 1.36 och i
köttet 2.59 kr. Priserna hafva sedan dess, som naturligt är på grund
af förut anförda skäl, förskjutit sig till den animaliska födans nackdel.
Af naturäng hafva vi i Sverige 1,306;000 hektar mot 3,644,000
hektar åker och därjämte ofantligt stora vidder betesmark (hagmark).
Vi sakna därföre ingalunda naturliga förutsättningar för boskapsskötsel
och behöfva icke drifva sådan med konstlade och ruinerande medel. En
börjande insikt om att jordbruksförhållandena äro på orätt väg sprider sig.
I Tyskland har man på sista tiden på några ställen infört »kreaturslöst
jordbruk» med ekonomisk framgång, i Danmark har en rörelse mot den
Öfverdrifna ladugårdsskötseln börjat och, om jag icke minnes orätt, har
vår regering anbefallt landtbruksstyrelsen att göra undersökningar i
ämnet. För en månad sedan berättade mig en dansk följande: En dansk
landtbrukare hade fått ärfva 200,000 kronor, betalade därmed sin
bankkredit och sålde större delen af sin kreatursbesättning. Hans granne
frågade honom då, hvarför han, sedan han fått kapital, gjorde sig af
med sina djur. Svaret blef: »Jo, nu vågar jag sköta mitt landtbruk
som jag vill, hade jag gjort det förut, hade jag fått min bankkredit
uppsagd.» Våra jordbrukare hafva oafbrutet af alla auktoriteter, mejeri-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
