Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
49
metoden skall uppnå högsta grad af känslighet (omkr. 0.0001 mg.), under
det att det å andra sidan framgått ur undersökningar af Ghittenden och
Donaldson1, Harlans2 m. fi., att arseniken under vissa betingelser kan
kvantitativt förvandlas till arsenikväte och detta i sin ordning fullständigt
sönderdelas, så att »spegeln» exakt motsvarar den använda arsenikmängden.
Det vanliga sättet för Marshska profvets utförande är emellertid som
bekant behäftadt med vissa olägenheter, hvilka närmast bero därpå, att
reagensförbrukningen är ganska afsevärd, hvadan man måste ställa höga
anspråk på reagensernas arsenikfrihet och, om största noggrannhet fordras,
anställa tidsödande förprof vid hvarje analys.
Dessa olägenheter bortfalla nästan fullständigt vid den modifikation
af ifrågavarande metod, som först föreslagits af Bloxam* 1861, men som
ej förr än långt senare — särskildt i samband med de bekanta engelska
massförgiftningarna genom arsenikhai tigt öl år 1900 — kommit något
mera allmänt i bruk. Denna modifikation består däri, att reduktionen
till arsenikväte sker på elektrolytisk väg. Härigenom inskränkes
reagensförbrukningen till ett minimum; vid hvarje analys användes blott en
ringa mängd (omkr. 50 ccm.) 10 %-ig svafvelsyra, elektroderna angripas
ej, om lämpligt material väljes. Det möter därför inga svårigheter att
anskaffa en syra, som för vanliga fall kan anses som »arsenikfri»; en
ringa arsenikhalt hos syran aflägsnas f. ö. automatiskt under den tid,
som apparaten måste vara i gång för luftens utdrifvande, innan
prof-lösningen införes. En ytterligare fördel vid den elektrolytiska metoden
är, att man fullkomligt behärskar regleringen af gasströmmen (hvilken
ju entydigt bestämmes af den elektriska strömmens styrka), hvilket är
af särskildt stor betydelse, om det gäller att framställa speglar afsedda
för jämförelse med »normalspeglar». Slutligen må framhållas, att
reduktionen till arsenikväte försiggår mycket hastigt i en rationellt byggd
elektrolytisk apparat.
Redan i Bloxams första meddelande beskrifvas de båda apparattyper,
som sedan med ganska oväsentliga förändringar omväxlande användts
af alla forskare, som med större elie mindre framgång sysselsatt sig med
den elektrolytiska metodens fullkomnande. Dessa typer kunna kallas
U-rörstypen och cylindertypen. I den förra äro katod- och anodrummet
de båda skänklarna af ett U-rör, i den senare begränsas de af tvänne
konaxialt ställda cylindrar. Fastän den senare typen oftast kommit till
användning (Trotrnan*, Thorpe5, Sand och HacJcford6 m. fi.), måste
den betecknas som den mindre rationella, bl. a. därför att den ej
tilllåter effektiv kylning af katodrummet. I detta afseende har U-typen,
som begagnats af Wolff7, Mai och Jlurt8, Hefti* m. fi. ett bestämdt
företräde; den är äfven mera lätthandterlig.
1 Ohem. News 43, 21 (1881).
2 Journ. Amer. Chem. Soc. 32, 518 (1910).
3 Quarterly Journ. Chem.London Soc. 13, 12, 338 (1861).
4 The Brewers’ Journ. 1902, 445; Chem. Centralbl. 1904, I, 1295.
r’ Journ. Chem. Soc. London 83, 974 (1903).
* S:a tidskr. 85, 1018 (1904).
7 Z. f. analyt. Ch. 27, 125 (1888).
* Z. f. Unters. d. Nahr. u. Genussm. 9, 193 (1905).
9 »Best, minimaler Mengen Arsen ete.», Diss.? Zürich 1907.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
