Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
172
De enligt (4) funna värdena på ledningskapaciteten äro återgifna å fig. 4.
Denna figur måste, med afseende på öfverskådlighet och enkelhet, sägas
betyda ett mycket afsevärdt framsteg gentemot de tidigare
framställningarna, såväl af specifik ledningsförmåga (fig. 1) som af atomär
ledningsförmåga (fig. 2).
Mest framträdande är den nu fullt klara parallelliteten med atom
volymkurvan ; maximipunkterna å fig. 4 (alkalimetallerna) förete alldeles
samma inbördes lägen som å denna. Sålunda ökar C med stigande
atomvikt — i full öfverensstämmelse med elektroaffinitetens tilltagande med
stigande atom vikt. Vidare framträder klart valensens redan i det
föregående konstaterade inflytande på elektricitetsledningen. C aftar så godt
som undantagslöst med stigande valens, såsom t. ex. för Na, Mg, Al,
Si, P. Särdeles tydligt framträder detta valensens inflytande, dels
genom de å üg. 4 förekommande sekundära maxima, som utvisa tvära
språng (nära atomvolymkurvans minima) från den enligt schemat
VIII-värdiga metallen Ni till den I-värdiga Cu, från Pd (VIII) till Ag (I) och
från Pt till Au; dels, och kraftigare, genom språngena mellan He (O)
till Li (I); F (VII) eller Ne (O) till Na (I); Cl eller A till K, o. s. v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
