Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86
nande är möjligt har af jästfysiologer förut aldrig diskuterats. Det
allmänna problemet, som här föreligger, är detta: På hvilket sätt kan den
vid en reaktion utvecklade kemiska energien möjliggöra och påskynda
andra kemiska processer. Den enda närmare föreställning, som man i
detta afseende kan göra sig, är den, att 2 sådana reaktioner äga antingen
ett gemensamt substrat eller en gemensam katalysator. Den sistnämnda
fordran på en gemensam katalysator dels för jäsningen dels för
tillväxtreaktioner torde i jästcellen vara uppfylld, då man äfven af andra
orsaker måste antaga, att båda dessa reaktioner förlöpa under förmedling
af protoplasma, som således är gemensam katalysator, men, eftersom
det själft växer, äfven kan betraktas som substrat.
En fullständig öfvergång af den ur sockret vid jäsningen utvecklade
energien, som Eubner antager, är teoretiskt visserligen icke alldeles
omöjlig men ej sannolik. Man kan t. o. m. fråga, om den af jästen till
omgifningen i form af värme afgifna energien öfver hufvud taget
begagnas af cellen. Enligt våra nuvarande kunskaper är det i alla fall
svårt att inse, hur den delen af jäsningsreaktionens energi, som
öfverföres direkt i värme, kan blifva verksam inom cellen. Visserligen kan
man antaga, att den värmemängd, som utvecklas i jästen, afgifves till
omgifningen parallellt med sockerjäsningen, men att den helt eller delvis
härstammar från en annan, af jäsningen beroende kemisk process, och
att det således icke är den alkoholiska jäsningens värmeefTekt, sorn den
verksamma jästen afger.
Hur än jästen må utnyttja jäsningsenergien, så vilja vi fasthålla
därvid, att jästen upprätthåller sin lifsenergi genom jäsningen, och att just
i denna energiutveckling ligger jäsningsreaktionens betydelse för cellen.
Jag vill nu öfvergå till
ett annat kapitel af
jäsningskemien, nämligen de
-zo
-40
-6O
-SO
-WÖ
H CriuriakoL
JH AcetaJLdehycL
\S\
Retningsfenomenen.
Tillsätter man till en
med jäst försatt
sockerlösning en viss mängd af ett
organiskt eller oorganiskt
protoplasma gift, så
nedsattes dels jästens utveckling
dels jäsningshastigheten.
Väljer man emellertid
giftmängden mycket liten, så
kommer man till en
koncentration, där giftet ej
längre hämmar utan
tvärtom aktiverar jästen.
Följande kurvor återgifva
effektens storlek, och om effektens natur kan man göra sig ofvanstående
föreställning.
0,05 O,1 O,15 O,& O,25
g gift i 100 ccm lösning
Ordinatan anger inverkan af giftet, uttryckt i ccm CO2 per 240
minuter. (Jästmängd l g; temperatur 30°.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
