- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / Trettionde årgången. 1918 /
20

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 1. Den 16 januari 1918 - Om ägghvitebildningen i djurorganismen. Af Chr. Barthel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

20

sätt. Med en blandning af två aminosyror erhöllos motsvarande
föreningar af dessa.

Maillard förklarar nu detta så, att aminosyrorna först förenas med
glycerinet under esterbildning, hvarefter estern spontant sönderfaller, i
analogi med förhållandet vid aminosyreestrar af lägre alkoholer,
etylgly-cinat t. ex. (Curtius9 reaktion). Vid sönderfallandet regenereras
glycerin, medan aminosyrorna förenas med hvarandra. Esterbildningen med
glycerin skulle således vara ett mellanstadium och reaktionerna skulle,
enligt Maillard, förlöpa efter följande schema:

1) H2N . CH2 . COOH + HO . R = H2N . CH2COOR + H2O

glycin glycerin giycerylglycinat

2) H . NH . CH, . COOK NH . CH2. CO

= | i + 2R. OH

RO.CO.CH2.NH.H CO . CH2 . NH

2 mol, glycerylglycinat cykloglycyl- 2 mol.

glycin glycerin

På enahanda sätt skulle nu, enligt Maillard, aminosyrornas förening
inom organismen komma till stånd genom en öfvergående esterbildning
med glycerin, som ju tillföres djurorganismen i form af fett. Vid
regenereringen af glycerin blir detta fritt och kan tjäna på nytt vid nya
aminosyrekondensationer.

Man kan ju mot denna teori invända att Maillard visserligen såsom
reagens använder ett i organismen normalt förekommande ämne,
nämligen glycerin, men däremot opererar han ju vid en temperatur som är
mångfaldigt högre än kroppstemperaturen, nämligen 170°. Häremot
framhåller emellertid Maillard med rätta, synes det mig, att det inom
organismen finnas specifika enzymer, som säkerligen genom katalys kunna
vid närmare 40° åstadkomma samma reaktion som utanför organismen
erfordrar upphettning till 170° för att inträda.

Vidare framhåller Maillard att det ju är ett faktum att f ettämnena,
som i tarmen spjälkas af enzymet lipas i glycerin och fria fettsyror,
efter passerandet af tarmväggens slemhinna åter uppträda såsom
fett-syreglycerider och att det sålunda här måste försiggå en esterbildning
mellan glycerin och fria fettsyror vid vanlig kroppstemperatur. Är det
då svårare att föreställa sig en esterbildning mellan glycerin och
aminosyror?

En mycket viktig konsekvens af Maillards teori blir gifvetvis den,
att ett uppbyggande af kroppsägghvita endast Jean ske vid närvaro af
fett9 ty det är ju i form af fett, som glycerinet inkommeri organismen.
Socker kan enligt Maillard härvidlag ej ersätta fett eller rättare sagdt
glycerin; åtminstone anser Maillard sockrets roll härvidlag såsom varande
mycket obetydlig.

Fettet skulle alltså vara en nödvändig faktor för ägghviteämnenas
tillgodogörande af organismen. Detta skulle också, enligt Maillard, kunna
på ett enkelt sätt förklara åtskilliga hittills rätt svårförklarliga fenomen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Oct 23 11:47:11 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkemtid/1918/0026.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free