Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 3. Den 15 mars 1918 - Kolloiderna i tekniken. Af Sven Odén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48
kunna påräkna tekniskt intresse, så möta vi först och främst
Icaut-schuken.
I mjölksaften till en hel del hufvudsakligen till euphorbiaceerna och
lan-dolphiacéerna (lianer) hörande växter förekomma talrika små droppar eller
kulor af genomsnittliga storleken Ip i diameter, bestående af
kautschukkolväten af bruttoformeln C10H16 (analytiska sammansättningen först
fastställd af Faraday). Den viktigaste kautschukväxten är den jättestora
euphorbiaceen Hevea Brasiliensis. Densamma förekommer vild i
Sydamerika. Efter utskeppningsorten Para i Amazonflodsgebietet kallas denna
kautschuk vanligen paragummi. Man antager, att kautschukkolvätet till
sin hufvudmassa utgöres af dimethylcyklo octadien (Harries}.
C — CHg — ^Hg — CH
CH - CH2- CH2— C— CH3
Dessa kolvätedroppar i mjölksaften skyddas nu mot koagulation dels
genom det omgifvande dispersionsmedlets svagt alkaliska natur, dels
genom förekomsten af skyddskolloider, hvaraf ett globulinerna närstående
äggh viteämne, hvilket som en s. k. haptogenmembran omgiver kolvätet,
torde vara viktigast.1 Äfven de i mjölksaften förekommande egendomliga
cykliska sockerarterna torde bidraga till systemets stabiliserande.
Tab. 1.
Kautsehuk-latex’ sammansättning enligt Faraday 1826.
i Kautschuk................................................i 31,7o %
| Ägghviteämnen.......................................... l, 9 o »
i Bitterämnen.............................................j 7 »
i Sockerarter m. m.....................................i 2,90 »
i Vax......................................................... 0,13 »
| Vatten...................................................... 56,37 »
Ofvanstående tabell anger ungefärliga sammansättningen af
Hevea-mjölk-saften (Latex). Det är den första analysen, som utförts, och den härrör
från Farady 1826.2 Ehuruväl man sedan funnit, att halten af de olika
beståndsdelarna växla med den höjd öfver marken, hvarifrån
aftappnin-gen sker, trädens ålder, jordmån o. s. v., känden ännu i dag anses fullt
tillfredsställande för en typisk Latex.
Angående kolvätets växtfysiologiska roll, var den tidigaste åsikten
den, att densamma afsåg att vara en skyddsåtgärd för att täppa till sår
och skador, som växten utsattes för. Senare arbeten synas hafva
ådagalagt, att detsamma kan tjäna som reservnäring och härvidlag först
omvandlas i de ofvannämnda sockerarterna.
För att vinna den tekniska råprodukten ur mjölksaften måste denna
koaguleras. Man har åtminstone ett 20-tal olika metoder, på hvilkas
detaljer här ej kan ingås. Man kan skilja mellan följande hufvudtyper:3
’Riktigheten af en dylik »höljeteori /> har på senare tid ifrågasatts.
2 Quarterly Journ. of Science 21, 19 (1826).
3 Namnen användes hos olika författare i olika betydelse särskildt gäller detta
»koalisation» och »koauglation». ’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
