Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 3. Den 15 mars 1918 - Kolloiderna i tekniken. Af Sven Odén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56
verkan af ett stort Öfverskott af svafvel på kautschuken, veta vi ännu
mindre om dess konstitution.
Hvad slutligen den syntetiska kautschuken beträffar, så härleder
densamma sig från derivat af det omättade kolvätet
butadien (erythen) CH2 = CH—CH = CH2, hvars båda metylderivat isopren
C/Hg = C—CH = CHg
CH8
och dimetylbutadien
CH2 ~ C—— 0== CH2
"••’•’.....’! ’ .. _ • i : i
CHgCHg
genom polymerisation öfvergå till kautschukliknande kroppar. Huru
denna process tekniskt genomföres, torde knappast ännu ha kommit till
offentligheten.
Upphettas kolvätet med en »polymerisator» — härtill ha isättika,
alkali, saltsyra, natrium, natriumamid, urinämne, föreslagits — så
kondenseras molekylerna allt mer och mer. Till en början är vätskan optiskt tom, så
bildas ytterst små amikroner, hvilka efter hand antingen växa eller
anlagras till hvarandra till större partiklar; man får en suspension, en
viskös vätska, och till sist en hartsig, skorf vig massa.
Konsten ligger nu i att afbryta denna dispersitetsminskning på ett
lämpligt stadium innan polymerisationen gått för långt, genom att
koagulera de bildade partiklarna, hvilket vanligen sker genom
alkoholtillsats. Den så utkoagulerade massan visar samma olägenheter som den
ur latex genom koalisation erhållna produkten: den blir lätt klibbig
och förhartsas i luften.
Utgående från den tankegången, att det är de i Latex förekommande
ägghviteämnena, hvilka äfven i koagulatet skydda kautschukpartiklarna
och binda dem samman, har man därför sökt genom tillsatser af
ägghvita och likartade ämnen eftergöra naturproduktens »nervighet» och så
förbättra den syntetiska kautschukens egenskaper.
Hur detta genomföres är väl ännu så länge en hemlighet, men att
det lyckats, torde framgå af de notiser, hvilka under kriget då och då varit
synliga i pressen om att ringarna på en eller annan automobil, som
tagits, eller öfverdraget på aeroplan, som nedskjutits varit tillverkade af
ett nytt ämne: syntetisk kautschuk. Det torde ej vara alltför förhastadt
att antaga detta vetenskapliga storverk förbundet med namnen C. Harries
i Kiel och Fritz Hofmann i Elberfeld.
Vända vi oss från kautschuken till en annan kolloid naturprodukt,
torfven, så möter oss äfven här ett system med en oerhördt utvecklad
yta. Men, under det att den naturliga kautschuk-latexen mycket väl kan
karakteriseras som en sol, torde torfmassan snarast vara att uppfatta som
en gel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
