Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58
gande tankegången, om man påpekade det faktum, att människan ej
nöjer sig med att kräfva uppvärmda rum för stillasittande arbete och
hvila, utan hon kräfver varma kläder, jå t. o. m. flera måltider med
varm mat dagligen, med följder för hennes fysiska tillstånd, om hvilka
ingen torde kunna påstå att de vittna om degeneration. Hvilken skulle
numera vinna gehör för den idén, att ett land bäst vinner goda
motståndskraftiga soldater eller intelligenta prestationsdugliga arbetare genom
att upprätthålla ett permanent tillstånd af s vältnäring, usel beklädnad
och bränslesnålhet. Blott när det gäller kreatur synes det vara riktigt,
att en dylik idé alltjämt skall vara den gällande.
Det må medgifvas, i viss mån har man visserligen blicken öppen
för att äfven kreaturen behöfva en viss dräglig rumstemperatur.
Landtbrukets fäder ha imiterat utlandet och gjort en teoretisk uppdelning af
kreatursfodret i respirationsfoder och kraftfoder. I utlandet hade man
tidigare begreppsmässigt urskillt, att kreatursutfodringen vandrade tvenne
vägar — efter den ena kom det naturenligt endast djuret till gagn i
form af den erforderliga kroppstemperaturen och energi för blodmassans
cirkulation, efter den andra kom det människan till godo i form af
mjölk, kött, fett och dragkraft. Vid omplantering af detta åskådningssätt på
svensk mark borde man kunnat vänta, att begreppet respirationsfoder
skulle hafva fört tankarna på den svenska husdjursskötselns vinterkraf,
äfven om begreppen på grund af vissa brister snart ersattes af andra.
Detta problem om konstuppvärmda kreatursstallar måste dock vara
af största nationalekonomiska betydelse. Lösningen af detsamma måste
komma att medföra ett flertal betydelsefulla konsekvenser. Jag tar mig
friheten att blott uppskattningsvis förutspå ett af de emotsedda
vinstresultaten, som i och för sig bör verka imponerande och tankeväckande. Man
torde ej misstaga sig mycket, om man antager, att det för uppvärmning af
våra i allmänhet ganska undermåligt ombonade ladugårdar till en
temperatur af i genomsnitt 15 å 16° C. under månaderna november — mars skulle
erfordras c:a 5 kg. ved pr djur och dag, vid ett antal af c:a 5 millioner större
A - i * ^ f 5’ ^000000 • 150- 1,2
djur motsvarande en årskostnad ai c:a — — –––––––- — 45
mill. kr. Under förhanden varande förhållanden sker emellertid ej denna
uppvärmning med ved utan med dyrbarare kreatursfoder under
fördärf-brin gande förslitning af kreaturens inre organ och värdeproducerande
förmåga. Om vi blott räkna med vedens motsvarighet i billigaste
fodermaterial, halm, utan att taga hänsyn därtill att de hårda
vinterförhållandena helt säkert nedsätta husdjurens förmåga att fullständigt utvinna
värme och näring ur dyrbarare fodermaterial, så komma vi till ett mot-
i * , i t 5000000- 5- 150- 6 OOK ... .
svarande fodervärde af c:a –––––––– –- = 225 mill. kronor,
hvaraf framgår, att landtbruket skulle göra en årlig besparing af c:a 180
mill. kronor under förutsättning, att arbetskostnaden för eldning jämte
ränta å uppvärmningsanläggningen motsvarade den motsvarande
foderförde Iningskostnaden jämte ränta på foderutrymme, hvartill kommer
vinst i form af starkare, produktionskraftigare kreatursstammar. Obs.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
