Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 3. Den 15 mars 1918 - Ett par svenska landtbruksproblem. Af E. V. Videgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
59
att priser från tiden före den nuv. krisen ligga till grund för de
anförda siffrorna. Under nuv. prisförhållanden måste vinsten bli
proportionsvis större.
En annan fråga af största betydelse for vårt landtbruk och for vår
ladugårdsskötsel är gödselvården, om hvars betydelse statsmyndigheterna
nyligen fått en påminnelse från Sveriges allm. landtbrukssällskap,
hvarefter saken visst redan utmynnat i riksdagsåtgörande. Denna fråga är
af betydelse ej endast för våra stora gårdar och gods utan för hvarje
landtbruk, som Önskar bevara sin lifskraft. En rationell gödselvård
sammanhänger dock intimt med rationell ladugårdsskötsel och är framför
allt ett nationellt vinterspörspörsmål. Den rationella gödselstadens
problem är ett bakterie- och omsättningsproduktproblem, hvars viktigaste
faktorer synas vara lämpliga kemikaliska förhållanden och lämplig
temperatur. På grund af våra naturliga näringsbetingelser för kreatursstocken
kommer den hufvudsakliga gödselupplagringen och gödselberedningen att
befinna sig på årets vintersida, hvarvid temperaturen lätt blir
fullkomligt otjänlig för gödselns värdestegring, förädling och mognad. Man
torde helt visst med fog kunna påstå, att vårt svenska
gödselvårdsproblem icke i första hand är ett problem om cement- och
betonganläggningar, utan dessmer om gödselafdelningens viktiga anslutning till en
centraluppvärmd ladugård, torrt, högt och dräneradt läge for dess
botten, som bör ha afpassad storlek, lämplig, ej för låg temperatur,
öfverbyggnad mot nederbörd och stickande sol, kraftig Ventilering för
bort-skaffning af urinens öfverskottsfuktighet, lämplig och bekväm skiktning
af den tillförda gödseln samt framför allt alstrandet af en lämplig
kemisk miljö i gödselstaden. Det ligger mycket nära till hands, att den
sistnämnda frågan löses så pass enkelt som genom inspridning af
kalk-stensmjöl, som är billigast i Sverige, och ej af kaustik kalk, som under
senare tider synes vara rekommenderadt. Kalkstensmjölet skulle alstra
en för bakterielifvet och salpeterbildningen synnerligen gynnsam miljö.
Jå, det synes till och med möjligt, att gödselstäderna skulle kunna
utvecklas till att blifva den bakteriella förberedelsehärden för den svenska
Industriens kalkkväfve.
Med det anförda Önskar jag blott att hafva fäst uppmärksamheten
på ett par af Sveriges stora vinterproblem, och det borde vara svenska
statens plikt att låta anställa sakkunnigt ledda försök vid minst tre
medelstora svenska ladugårdar för att utröna, i hvad mån angifna
synpunkter förtjäna beaktande från svenskt landtbruk. Försöken med
ladugårds uppvärmning och gödselvård böra gifvetvis kombineras. Försöken
böra på hvarje plats omfatta en tid af tre år för erhållande af säkra
siffror angående förändringar i djurstammens befinnande och
produktionsförhållanden. Till försöken höra framför allt vägningar, analyser och
profningar. Yåra svenska ladugårdar måste bli ljusa, varma, trefna
kemiskt-tekniska etablissemang i smått.
Norrköping i dec. 1917.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
