Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
135
produktion med c:a 150,000 ton rnot för 1916—1917, så böra väl vi
ej efter sträf va att ersätta betsockret med rörsocker.
Nu påpekar prof. Andersson riktigt att antalet personer inom jordbruk
och industri förskjutit sig starkt till industriens förmån, sedan 1870
från c:a 72 till c:a 48 % och sedan dess ytterligare till 46 %. Detta
ser ju illa ut för jordbruket vid ett flyktigt bedömande, men de absoluta
talen äro på grund af folkmängdens ökning ej så afskräckande som de
relativa. Siffrorna äro följande:
1870 1910
Inom jordbruk och fiske sysselsatta personer
voro: ..........................................,.............. 2,995,844 2,663,000
således en minskning med 332,844 personer eller blott c:a 11 %, hvilket
icke ser så illa ut som förhållandet 72 : 48.
Äfven om vi med prof. Andersson antaga att proportionen sedan 1910
ytterligare skulle hafva förskjutit sig.till 46 % för jordbruk och fiske,
så utgör detta på nuvarande folkmängd 2,664,780 personer eller 1.780
mera än 1910 för jordbruk och fiske. Det ser alltså ut, om prof. Ars
antagande vore riktigt, hvilket det antagligen är, som om maximum af
förskjutningen till jordbrukets och fiskets nackdel vore uppnådd. Vi få
heller icke glömma att det är emigrationen, som tagit det mesta folket
från jordbruket.
Därtill kommer att icke allenast afkastningen pr hektar ökats sedan
1870 med c: 50 % för hvete, c:a 20 % för råg, c:a 50 % för korn, c:a
20 % för hafre, c:a 90 % för potatis och med c:a 200 % för* andra
rotfrukter, utan också och till följd däraf att på af jordbruk och fiske
existerande 1,000 personer afkastningen af spannmål stigit från 640 till
1,092 ton (1916) eller med 68 %. Räknas med ensamt brödsäd, blifva
siffrorna resp. 214 och 310 eller en ökning i produktion af 45 %. Inför
dessa fakta betyder minskningen i jordbruksbefolkningen med 11 %
föga för vår folknäring. Värdet af hela skörden i riket känner jag icke
för 1870, men för 1885 var det 481,7 mill. kr. och 1,484 mill. kr. för
1916 eller en ökning af c:a 200 %. Afkastningen på af jordbruk
lefvande person kommer ytterligare att stegras genom landtbrukets
elektrifiering, genom förbättrade arbetsbesparande och högre skörd gifvande
redskap, exempelvis motorplogar för djupplöjning, genom bättre
gödselvård och genom Ökningen af användandet af konstgödsel, bättre utsäde
m. m.
Under perioden 1870—1914 har därjämte, trots den anförda
minskningen af inom jordbruk och fiske sysselsatta personer, så väl
kreatursskötseln som fisket i likhet med det egentliga jordbruket gått kraftigt
framåt. Sålunda var mjölkproduktionen pr 1,000 till nämda kategori
hörande individer 483,000 kg. år 1870 och 1,383,000 kg. år 1914.
Antalet kreatur, omräknade i nötkreatursenheter, för öfverskådlighetens skull,
var resp. 875 och 1,343. Men såsom jag visat i min bok »Modern
svensk landthushållning», sid. 32, har nötkreatursenheten vuxit i storlek
under perioden med 53 X, så att de verkliga talen blifva resp. 875
och 2,055.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
