Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 8. Den 16 augusti 1918 - Biokemiska mål och rön. Af H. v. Euler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
165
heten af in- och utländska råämnen, exempelvis nya feta oljor, metoder
för fetthärdning o. s. v.
Som man ser stå dessa mål i närmaste samband med just nu aktuella
behof. Under mera normala tider kommer naturligtvis en sådan
forskningsanstalt att upptaga allmännare biokemiska frågor. Däri ligger ju
just orsaken till den stora nytta, som de tyska universitetens arbeten
haft för tekniken, att uppgifterna i dessa institut ej angripits endast till
afhjälpande af omedelbart föreliggande behof. Fastmer var man vidsynt
nog att afstå från att vara »praktisk» i detta ords snäf vare bemärkelse
och insåg det vara lönande i längden att ställa en utredning på en bred
vetenskaplig bas.
En uppgift af allmän art och omfattande betydelse för ett sådant
biokemiskt institut blir produktionsökningen och produktionsförädlingen af
råmaterial medels biokemiska metoder. Man behöfver endast påminna
om, hvad agrikulturkemien redan i äldre tider genom rent kemiska
utredningar har presterat, för att ej anse äfven långt gående förhoppningar
på biokemiens insats öfverdrifna. Såsom ett första stora resultat på det
biokemiska området föreligger ju redan E. Chr. Hansens utveckling af
bryggeri- och bränneritekniken; utgående från rent vetenskapliga
synpunkter och metoder har Hansen gifvit hela denna industri en säker grund.
Om en biokemisk forskningsanstalt skulle vara bland dem som här i
Sverige ha ifrågasatts i samband med en under den senaste tiden omtalad
teknisk akademi, så skulle där stå två jäsningsproblem främst på
programmet: Den biokemiska bearbetningen af pen töser, som är af största
betydelse för sulfitlutfrågan och den biokemiska nedbrytningen af högre
kolhydrater af cellulosagruppen.
Öfverhufvudtaget ligger utan tvifvel den biokemiska forskningens
tyngdpunkt på jäsningskemiens, eller allmännare på enzymkemiens område.
I bakteriologien som i fysiologien har enzym forskningen vunnit en
central ställning, och särskilda tidskrifter, som t. ex. Abderhaldens
»Fer-mentforschung» vittna om den där insättande lifliga produktionen.
Kännedomen om enzymernas verkningssätt och beroende af yttre
faktorer lär oss förstå mikroorganismernas lifsbetingelser och utgör därmed
en af de väsentligaste delarna af den tekniska mykologien.
För att gifva en mera konkret föreställning om de problem, hvilka
här föreligga, vil] jag i korthet nämna tre, hvilka jag anser värda en
ingående bearbetning och hvilka ha sysselsatt mig själf och mina medai
betare under de senaste åren.
1) Först några ord angående enzymbildning och anpassning.
En del mikroorganismer kunna under inverkan af yttre förhållanden
till en viss grad ändra sina egenskaper. Dessa variationer, kvalitativa
och kvantitativa, betyda ingenting annat än relativa eller absoluta
ändringar i cellens enzymhalt. Angående dessa egenskapsändringar finnas
i den äldre bakteriologiska litteraturen många enstaka, hvarandra
motsägande uppgifter, i den nyare litteraturen en del systematiska
undersökningar, men angående den kvantitativa enzymhalten är mycket litet be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
