Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 9. Den 16 september 1918 - Biokemiska mål och rön. Af H. v. Euler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
172
Jag förbigår nu en hel rad försök att öka min Monilias
reaktionsförmåga gentemot xylos, som förlöpte mer eller mindre negativt, och
nämner endast en metod, som har fört till ett resultat.
Den ursprungliga kulturlösningen försattes med saltsyra till en
aciditet motsvarande pn = 5,5 och hölls vid denna aciditet vid 5
öfver.-ympningar med 5 dagars mellanrum; hastigheten af xylosens spjälkning
undersöktes därpå. Den sista kulturen bragtes till aciditeten pH = 5,0
och öfveryrnpningen skedde 5 gånger som förut. Reaktionshastigheten
undersöktes igen. Optimum mot pH var nu c:a 5,6. De därpå
följande öfverympningarna skedde till en lösning med pH = 4,0 och efter
6 öfverympningar visade sig hastigheten .vara 9. 10 7 resp. 1. 10~~6.
Xylos-Spjälkning.
Förbehandling
Reaktionshastighet. 108
g C-näring pr liter utom xylos
Dagar PH
Seignette-salt
Rörsocker
i
O 6,5 2; 2,5 j l,o 2
5 | 5,5 4 j l,o 2
15 5,6 7 i 0,5 ! 0,5
25 5,5 20;33 | 0,5 j —
27 5,0 23 0,5
36 5,o 58 | 0,5 —
51 5,o 81 — —
56 | 4,o j 88 — — ;•
.61 4,0 90;115 — — j
65 4,o 94 _ . | _ |
75 | 4,0 | . 90;108 j -: |
2) En annan uppgift, som förefaller mig från allmän biokemisk synpunkt
och på grund af det intresse den torde erbjuda för den tekniska
myko-logien värd en ingående bearbetning, är symbiosen.
Symbiosen har som bekant från biologernas sida ofta varit föremål
för undersökningar, hvilka innehålla så många och intressanta fakta, att
en bearbetning från enzymologisk synpunkt anses vara på tiden.
Botanisterna skilja mellan olika arter af symbios, allt efter det olika
förhållande, i hvilket deltagarna i ett sådant konsortium stå till hvarandra. I den
s. k. disjunkta symbiosen, där mellan de båda organismerna en fast
för-kedjning ej eger rum, torde, åtminstone i somliga fall, vara lättare att få
klarhet än i den s. k. konjunkta symbiosen, af hvilken parasitismen är
den bekantaste.
Låter man 2 j äst ar ter växa i samma medium, så händer det, att de
föga eller ej alls ändra hvarandras utvecklingshastighet eller öfriga
lifsyttringar. Jag har för 2 år sedan med dr Gert och kand. Löwen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
