Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 9. Den 16 september 1918 - Ur mina anteckningar. Af Alf. Larson. I. Mineralvatten i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
182
distribueringen af vattnet. Vattnet kolsyras litet vid tappningen på
flaskor. 30,000 flaskor kunna tappas pr dag. Framgången af företaget
utom vattnets nu erkändt goda egenskaper, torde äfven få tillskrifvas
bolagets verkställande direktörs, ingenjören friherre C. G. Ugglas,
målmedvetna arbete därför.
Omsättningen af vattnet har varit:
år 1913................................................ 1,548,200 flaskor
» 1914.............................................. 2,305,041
» 1915................................................ 2,444,268
» 1916 ................................................ 3,023,716 »
» 1917 ................................................ 3,500,000 »
Enligt undersökning af doktor Naima Sahlbom (se förut anf. ställe i
Arkiv för kemi etc.) är Ramlösavattnet radioaktivt med en voltförlust pr
timme och liter af 63 och med 0,8 Machenheter.
Vattnet har, som kändt är, blifvit mycket populärt i Sverige, men äfven
i utlandet har det uppmärksammats, och agenturkontrakt hafva upprättats
i en hel del länder, såsom Danmark, Norge, Finland, Ryssland, England,
Tyskland, Holland, Argentina, Brasilien och öfriga länder i Sydamerika.
Till Kina och Japan samt Medelhafsländerna hafva större poster sändts
då och då. Till följd af världskriget har emellertid all export till de
mera aflägsna länderna upphördt och för c:a l1^ år sedan, då
exportförbud af någon anledning, antagligen brist på råvaror för glastillverkning,
utfärdades, har utförseln upphört äfven på Danmark och Norge, men
såsom synes af ofvan anförda statistik har afsättningen ändock ökats
betydligt. Vattnet fick således efter 1906 lyckligtvis icke »falla i glömska.»
Ramlösavattnet är icke allenast ett godt bords- och läskevatten, utan
anses äfven hafva medicinskt värde.
Ett annat svenskt alkaliskt vatten fanns i handeln på 1890- och
1900-talen från Skofteby källa i norra Härene socken af Skaraborgs län. Det
gick under namnet »SeJmlaris» i handeln. Sedan dess har det försvunnit
ur marknaden, antagligen till följd af att det var ojämnt i smaken,
emellanåt rent af illasmakande och illaluktande.
Enligt analys af professor K. A. H. Mörner höll vattnet pr 100,000 delar:
Kaliumsulfat ............................................ 7,165 delar
Natriurnsulfat............................................. 6,055 »
Bariumsulfat ............................................. 0,029 »
Strontiumsulfat.......................................... 0,165 »
Klornatrium................................................ 243,400 »
Jodnatrium................................................ 0,072 »
Natriumfosfat............................................. 0.561 »
Aluminiumfosfat ....................................... 0,441 »
Natriumkarbonat ....................................... 48,349 »
Ferrokarbonat.............................................. 0,132 »
Mangankarbonat ...................................... 0,012 »
Kalciumkarbonat ...................................... 10,517 »
Magnesiumkarbonat.................................... 18,9 3 5 »
Kiselsyra................................................... 1,949 »
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
