Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 9. Den 16 september 1918 - Ur mina anteckningar. Af Alf. Larson. I. Mineralvatten i Sverige - Den kemiska tolkningen af järnets metallurgiska processer vid slutet af 1700-talet. Af J. Arvid Hedvall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
183
Skoftebyvattnet ansågs icke höra till hälsovattnen, utan blott till läske»
vattnena.
Af det anförda torde framgå att vårt land visst icke saknar hälsovatten
af många slag, det fattas endast att de tillgodogöras bättre än hittills.
Den kemiska tolkningen af järnets metallurgiska
processer vid slutet af 1700-talet.
.Af J. Arvid Hedvall.
Det är icke en utförlig, teknisk granskning af de i slutet af 1700-talet
gängse processerna för beredning af olika järnsorter, som i det följande
har åsyftats. Min mening har varit, att i ljuset af den tidens kemiska
teorier framställa de reaktioner, som äro gemensamma för dessa metoder.
Det är således närmast järnets förhållande till syre och kol, sådant det
af flogistontidens kemister och metallurger uppfattades, hvarpå jag velat
rikta uppmärksamheten. Vi måste således, för att kunna skärskåda dessa
problem med en flogistikers blick, först skaffa oss den nödvändiga
kunskapen om 1700-talets utan jämförelse viktigaste kemiska teori —
flogiston-teorien. För att rätt fatta värdet af denna, mera som ett kuriosum än
som en genial arbetshypotes kända lära, böra vi äfven se den mot
bakgrunden af en ännu tidigare kemisk forskning.
Det hvilar öfver hela medeltidens naturvetenskapliga arbetssätt något
af den stämning Viktor Rydberg så mästerligt förmått frammana med
orden:
»Genom klostergluggen skimrar gamle munkens lampa matt,
och utöfver världen skrider medeltidens stjärnenatt.»
Det inåtvända grubblandets mystik och bibelns obestridda rangplats som
naturvetenskaplig källskrift fängslade ännu forskarhågen inom murar,
som den tidens fåtaliga stridsmän ej mäktade storma. Det dröjde ännu
långa år, innan naturforskaren upphörde att vid oförmågan att förklara
ett fenomen i stället kapitulera inför undret. Ett sådant under —
skapelsen —, d. v. s. materiens danande af intet genom en gudomlig akt,
mötte under medeltiden inga kätterska tvifiare, och härmed
sammanhänger intimt den totala bristen på all kvantitativ forskning ännu under
hela 1600-talet. All materia betraktades som attribut till
peripatetiker-nas fyra egenskapselement eller principer:
torr
kall varm
fuktig
Genom parvis kombination häraf hade denna skolas förnämsta auktoritet,
Aristoteles, (300-talet f. Kr.) uppställt fyra typer: vatten, jord, luft-och
eld, i ordning representerande det kalla och fuktiga, kalla och torra,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
