Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 1. 16 Januari 1920 - Pröfning af Bömers smältpunktsdifferensmetod för fettundersökning. Af Thure Sundberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
Iakttagelsen, att det är lättare att påvisa talg i svinfett ju fastare (min-
dre lättsmält) talg och lösare (mera lättsmält) ister man har att göra
med, är icke ny.t Förklaringen ligger nära tillhands.
’ Jfr Bömer: Z. U. N. 1913, 26, 612 och Arnold i samma tidskr. 1916, 31, 381.
I fråga om inblandning af presstalg i ister kan en mindre halt påvisas än ifråga
om vanlig talg. Däremot kan en inblandning af mera lättsmält oleomargarin
svårligen påvisas med ifrågavarande metod.
På grund af den lägre halten af fasta glycerider i den härdade tranen
n:r 8 har det icke lyckats att bestämt påvisa 10 2 af detta fettämne i
blandning med organistret. Sg+2d utgör 71,8—72,0, man skulle där-
för utan kännedom om inblandningen i ett dylikt fall dock misstänka,
att en sådan ägt rum: ”Tranens smp. utgör 44?, dess jodtal 46,9, härd-
ningen är således långt ifrån fullständig. Ännu mindre har det lyckats
att påvisa den lösare, härdade tranen n:r 9 med smp. 36? och jodtal 72,5,
ehuru 15 2 inblandats. Möjligheten att upptäcka en mindre inbland-
ning af härdadt fett i svinfett är allså beroende af huru långt härd-
ningen drifvits. Beträffande möjligheten att afgöra, huruvida talg eller
härdadt fett föreligger, hänvisas till det ofvan sagda. Vidare må erin-
ras om Tortelli och Jaffes reaktion på tran.!
Då jag började använda den här afhandlade metoden, fäste jag mig vid
det förhållandet, att smältpunktsbestämningarna skulle utföras på ur eter
kristalliserade glycerider och på pulveriserade fettsyror, alltså icke på
prof, som redan varit smälta och stelnat i smältpunktsrören. Det sist-
nämnda tillvägagångssättet föreföll vid första påseendet naturligare och
enhetligare och skulle — om det kunde användas — medföra den för-
delen, att kontrollbestämningar kunde utföras utan att behöfva iord-
ningställa nya rör. Ehuruväl Bömer utförligt motiverat användandet
af de kristalliserade glyceriderna samt rekommenderat användandet af
de pulveriserade . fettsyrorna, beslöt jag att närmare studera de smiält-
punkter, som erhållas, sedan de smälta profven, såväl af glycerider
som fettsyror, stelnat i smältpunktsrören. För detta ändamål ha, sedan
de föreskrifna smp-bestämningarna blifvit utförda, gjorts upprepade be-
stämningar på samma substans, när rören legat — i exsiccator med
konc. svafvelsyra? — olika lång tid och äfven sedan de afkylts i kallt
vatten strax efter en smp-bhestämning. De härvid erhållna resultaten kunna
sammanfattas på följande sätt.
I enlighet med Bömers iakttagelser ha smältpunkterna 1 regel ifråga
om glyceriderna blifvit icke så obetydligt lägre, ifråga om fettsyrorna
något högre än hos den kristalliserade resp. pulveriserade substansen.
De iakttagna skillnaderna hafva hållit sig inom nedanstående gränser.
Glyceriderna.
Ister, 3 prof. Smältpunkterna voro 0,2—0,7, i medeltal 0,5? lägre.
Differensen mellan olika bestämningar på samma smp-rör har varit högst
! Chem. Z. 1915, s. 14.
? Detta är, hvad fettsyrorna beträffar, nödvändigt, enär dessa eljest enligt hvad
Bömer visat kunna upptaga ammoniak ur luften och smältpunkterna därigenom
blifva för höga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
