Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 2. 16 Februari 1920 - Några intryck från en under hösten 1919 företagen resa i Belgien och Frankrike. Af John Landin - Petroleum och stenkol. II. Af Astrid Cleve von Euler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30
Frankrike ej mindre än 800,000 hektar åter lagts under odling och 8
millioner kubikmeter löpgrafvar igenfyllts.
Petroleum och stenkol.
Af Astrid Cleve von Euler.
AL
I en föregående uppsats har jag angifvit några hufvuddrag af bergoljans
och kolens uppkomst och natur i enlighet med vetenskapens nuvarande
ståndpunkt. Det visade sig att dessa naturprodukter icke hade något
direkt samband med hvarandra, oaktadt vissa beståndsdelar eller inbland-
ningar väl kunna vara identiska eller snarlika, såsom fallet är särskildt
med stenkolens och asfaltens kemiska enheter. Likaså har man funnit,
att vakuum- och lågtemperaturtjära ur stenkol, numera känd under
namnet »urtjära», till stor del innehåller samma icke aromatiska kol-
väten som bergolja, så att den kommer att mer likna vissa bergoljor än
vanlig stenkolstjära. Det är först vid den höga förkoksningstemperaturen
som tjärkolvätena aromatiseras. Emellertid är stenkolens halt af mättade
bergoljeväten helt ringa. Genom direkt extraktion får man ut 0,1 ÅN
och vakuumtjäran utgör 4 & af kolen.
Dessa fakta finna en förklaring, om man antager att ungefär samma
naturliga bildningsvillkor påverkat å ena sidan ett huvudsakligen vege-
tabiliskt material, som stenkolsskogarna, med en växlande, men på det
hela taget ringa inblandning af sådana fettförande djurrester, som af allt
att döma utgöra ursprunget till petroleum, å andra sidan anhopningar
af just dessa fettrika djurämnen från grunda hafsvikar eller dylikt. I
förra fallet skulle då resultera ett öfvervägande af cellulosa, lignin och
pektiner bildadt kol med en mindre del »bergolje»-kolväten, i senare fallet
få vi en bergolja med en desto mer stenkolsartad asfalt, ju mer vege-
tabilier, som deltagit i omsättningen. Stenkolens hufvudmassa har alltså
intet samband med bergolja, och deras kemiska byggnad har ända till de
sista åren varit alldeles okänd.
Bland dem som bidragit till den nu pågående utredningen af stenkols-
och asfaltbeståndsdelarnas kemi märkes i främsta rummet J. Marcusson,
och det saknar kanske ej sitt intresse att taga närmare del af hans resultat.
Marcusson har isolerat och kemiskt undersökt tre grupper af asfalt-
ämnen och jämfört deras reaktioner med stenkolens. Asfaltbeståndsdelarna
kallar han asfaltener, karbener och karboider; deras karakteristiska egen-
skaper äro sammanställda i följande öfversikt:
Stenkol skilja sig från karbener genom sin olöslighet i kolsvafla.
Karboiderna afskiljas i olöslig form vid asfaltens kokning med kloroform
(88 3 utbyte ur albertit). Utbytet af karbener ur grahamit var 80 2 ;
af asfaltener erhölls 33 2& ur asfalt.
Asfaltenerna äro kanske de minst kondenserade af anförda grupper, men
dock högmolekulära ämnen med ungefär samma kol- och något högre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
