Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 2. 16 Februari 1920 - Petroleum och stenkol. II. Af Astrid Cleve von Euler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32
Öm
hartser i stenkolstjäran lätt kunna sulfoneras, så torde ej heller aroma-
tiska kärnor med bensolbindningar föreligga i kolen.
Det svafvel, som ej medföljer inblandade askbeståndsdelar i kolen,
torde också förekomma i cyklisk bindning.
Allt detta ger vid handen, att stenkol i hufvudsak består af mättade,
polycykliska föreningar med syre, resp. svafvel i kärn-(brygg-)bindning.
Samma struktur har Marcusson tidigare påvisat hos asfaltenerna. När
han trots detta bestämdt uttalar sig mot antagandet af ett genetiskt sam-
band mellan kol och asfalt, resp. bergolja, så tänker han sig i stället, i enlighet
med den framställning, vi ofvan gifvit, att saken ligger på följande sätt.
Af stenkolsskogarnas djurrester härleda sig en del fett- och vaxämnen,
som enligt den Fnglerska teorien öfvergå till omättade kolväten vid
högre temperatur och tryck, och dessa kolväten omvandlas delvis till
asfaltämnen genom polymerisation och oxidation. TI stenkol förefinnas
dessa asfaltimnen i hufvudsak som olösliga karboider, men också som
bergoljeartade ämnen, hvilka kunna extraheras eller gå i vakuumtjäran.
Ägghvileämnena ge upphof till kolens till c:a 0,8 & uppgående kväfve-
halt, och detta kvätve har för asfaltens vidkommande visats föreligga i
hydrerade pyridin- och kinolinringar. Förmodligen gäller detsamma om
stenkolskväfvet. Med Greens cellulosaformel:
CHE (OH GH -OH:; 0;
SOTO
CH. OH-—CH-—CH;,
till utgångspunkt har Marcusson lätt att förklara förekomsten af furan-
ringar i kol. Furaner »>förhartsas» som bekant lätt. Stenkol innehåller
likväl betydligt mer kol och mindre syre än furan och kommer vida
närmare kumaron (bensofuran) till sammansättningen.
C H (0)
Stenkol (medeltal) ......... SEC ENA ANG
HEN besok ne; a VANA SEE AAA SLAG ÖJ PRE 13,5 >
Äfven kumaron förhartsas ju lätt. Innehåller nu stenkol kumaron-
artadt byggda, mättade ämnen, så är det förklarligt, att man får kumaron
och fenol vid destillation såväl af stenkol som af kumaronharts. Fenol
saknas i vakuumtjäran och således äfven i naturliga kol. Karboiderna
ge icke fenol vid destillation. De olika stenkolssorternas egenskaper skulle
bero på, i hvilket förhållande karboider (ur fett- vax- och hartsrester) och
förhartsade furanderivat etc. ur cellulosa och lignin äro sammanblandade.
Att kolen förhålla sig på samma sätt som asfaltbeståndsdelarna till svafvel-
syra beror ej blott på deras halt af karboider, utan äfven därpå att cellu-
losans och vedens sönderdelningsprodukter, utan att vara identiska med
karboiderna, likväl alldeles som dessa ha polycykliska, mättade och syre-
haltiga ringar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
