Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 3. 16 Mars 1920 - Meddelanden från Sveriges kemiska industrikontor - P. M. angående den svenska skifferoljeutvinningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
19
P. M. angående den svenska skifferoljeutvinningen.
Betydelsen af en inhemsk produktion af mineraloljor framgår af att
behofvet af sådana under de senaste åren (sid. 39 i de skiffersakkun-
niges betänkande) varit i runda tal:
0015 Lä, SN ar NS RE IR 10,000 ton
1504 S Br (8N Ske BSENIG EE Mä ARR A RASA 100,000 >
BOTT SSV SE skar Me vn RR ep EI RR
AA I af LE FANSEN FÖ AAA NINA 25,000 >
och att bela denna mängd importerats.
Den råvara för en eventuell inhemsk fabrikation af mineraloljor,
hvilken förekommer i största mängden, utgöres af våra alunskiffrar.
Dessa finnas i mycket stora mängder, men af olika beskaffenhet sins
emellan (sid 77), så att deras totala kolhalt varierar »i de kolrika de-
larna» mellan 18—20 >, vätehalten mellan 2,5—4 27, kväfvehalten mellan
0,12—0,44 2, svafvelhalten hos de för oljeberedning bättre skiffrarna
(Kinnekulle-, Nerikes-, och Östgötaskiffrarna) mellan 6—82 och hos
Ölandsskiffrarna mellan 8—9 3, hvarförutom kalihalten hos de svenska
skiffrarna i medeltal är c:a 52 (sid. 268). Af skifferns bitumenhalt
kan genom destillation i retort utvinnas en del i form af olja, men
»oljehalten är mycket växlande ej blott inom olika områden, utan äfven
inom olika delar af samma alunskifferlager. Man har sålunda funnit
att skiffern inom vissa områden är oljefri, inom andra områden håller
helt ringa halt af olja, medan inom ännu andra områden oljehalten
kan uppgå till 5—38 2» (sid 78). Det hade varit önskligt att utlåtandet
äfven innehållit elementaranalyser af skiffrarnas organiska beståndsdelar,
liksom analyser öfver skifferaskans sammansättning till ledning vid be-
dömandet af skifferns användningsmöjligheter.
»Sverige äger betydande tillgångar på alunskiffer med så hög oljehalt
att dennas utvinnande kan tänkas komma i fråga. Dessa oljeskiffertill-
gångar äro samtliga belägna i södra Sverige inom tätt bebyggda, på
kommunikationsmedel rikt försedda trakter. Tillgångarna på sådan
skiffer hafva af Sveriges Geologiska Undersökning beräknats utgöra till-
sammans c:a 5,26 milliarder ton, nämligen:
Skiffrar med en oljehalt omkring eller öfverstigande 43 :
15 ÖNLErgO RANA vger rede c omkring 1,000 millioner ton
i Västergötland (Kinnekulle) » 764 » »
TIN SPIK 2 re ASS » 1,500 »
Skiffrar med en oljehalt af i medeltal 3 2 :
på Ölandsömkring io sateosslser sr 2,000 » »
Sveriges skiffertillgångar äro sålunda i och för sig tillräckliga för till-
godoseende av landets oljebehov för långa tider framåt» (sid. 259).
I Skottland har sedan år 1850 och i Frankrike sedan år 1839 af
därvarande bitumiösa skiffrar destillerats olja i betydande mängd; sär-
skildt gäller detta om Skottland. Sålunda bröts i detta land år 1913
Våd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
