Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 3. 16 Mars 1920 - Meddelanden från Sveriges kemiska industrikontor - P. M. angående den svenska skifferoljeutvinningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
(sid. 66) 3,218,143 ton skiffer och framställdes i rundt tal 328 millio-
ner liter råolja. I Frankrike har oljeutvinningen af skiffer varit af
mindre dimensioner. Sedan år 1893 har den största skifferbrytningen
för detta ändamål därstädes ägt rum år 1902 med 212,955 ton, hvarur
producerats 14,182,100 liter råolja. År 1909 bröts där 116,000 ton
skiffer (sid. 71), hvarur råoljeutvinningen efter samma proportion skulle
ha blifvit c:a 7,600,000 liter. De senaste uppgifterna om den franska
skifferindustrien läses i bifogade afskrift af bref från Svenska handels-
kammaren i Paris af den 5/; 1920 (bilaga 1).
I Sverige hafva en del alunskiffrar, s. k. » Olenid-skiffrar». använts
sedan 1600-talet för aluntillverkning och sedan måhända ännu aflägs-
nare tidpunkt för kalkbränning. Af dessa skiffrar äro Skånes och
Jämtlands på grund af deras ringa bränslevärde, i regeln ej väsentligt
öfverstigande 1,000 v. e. pr kg, icke eller knappast dugande till kalk-
bränning, hvaremot Nerikes, Västergötlands, Östergötlands och Ölands
skiffrar med ett bränslevärde af 1,100—2,600 v. e. kunna användas för
detta ändamål. Främst af dessa med hänsyn till värmeeffekten äro
Nerikes och Kinnekulles skiffrar med i medeltal 2,265 och 1,932 v. e.
Detta höga värmevärde står i samband med oljeutbytet, som är sär-
skildt högt i dessa områden, medeltal 4,4 och 4,75 2 (sid. 115.)
Det afgörande för räntabiliteten för en oljeindustri af skiffer är i för-
sta rummet det erhållna utbytet af olja och ammoniumsulfat och hvad
särskildt de svenska skiffrarna beträffar af svafvel, som icke förekommer
i afsevärd mängd i de skotska och franska skiffrarna. För de skotska
’skiffrarna varierar det tekniska utbytet af råolja mellan 100—150 kg
och af ammoniumsulfat mellan 2—38 kg pr ton skiffer. Dock ha bear-
betats skotska skiffrar, som gifva blott 60—74 kg råolja pr ton, hvilket
är ekonomiskt möjligt, tack vare det förhållandet att utbytet af ammo-
niumsulfat är högre hos dem, 13—19 kg pr ton skiffer.
De rikare franska skifferflötserna gifva ett medelutbyte af 67,5 kg
råolja och 7 å 8 kg ammoniumsulfat pr ton skiffer. (sid. 266).
Undersökningarna af de svenska skiffrarna hafva visat att det teoretiska
utbytet på grund af sammansättningen skulle blifva per ton skiffer i kg:
Skifferort. Råolja. Ammoniumsulfat.
KINNOKUlG 2i sierra sne nea gar 40—70 19 |
SVETIKÖ ör kara san be sar NR 40—70 14
ÖST ORRnG FAR RAG 40—60 14
ÖTANG is Ra ed NGE Sr SR :30—40 Vär gid: 200
Men af försök i halfstor skala framgår att detta utbyte icke kan er-
hållas, utan blott c:a 752 af oljan och c:a 502 af ammoniumsulfatet,
så att det sannolika tekniska utbytet skulle blifva pr ton skiffer i kg af
Skifferort. Råolja. Ammoniumsulfat.
KINDOR MG 25552 Ae 45 9,5
fa [5 add JA RA RSKR SRS As AN SEN SAR 45 7,0
ÖBLOrgO LANG: re sked Sd 0
| ÖTETDVD UREA SR AA SAAB NG SR ER a 22,5 7,0 (sid. 268)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
